Stor efterfrågan på praoplatser – ger viktig insikt om arbetsmarknaden

2018 återinfördes obligatorisk prao i högstadiet, allt för att stärka kopplingen mellan skola och näringsliv. Detta satte extra press på studie- och yrkesvägledarna som har huvudansvaret för att hitta bra praoplatser till eleverna.

Ingela Marklund konstaterar att det under de senaste fem åren varit ganska svårt att vaska fram praoplatser.

Ingela Marklund konstaterar att det under de senaste fem åren varit ganska svårt att vaska fram praoplatser.

Foto: Lars Westerlund

Skellefteå2019-08-15 19:06
Helen Forssell och Ingela Marklund arbetar som studie- och yrkesvägledare hos Skellefteå kommun.
Helen Forssell och Ingela Marklund arbetar som studie- och yrkesvägledare hos Skellefteå kommun.

Obligatorisk är nu den praktiska arbetslivsorienteringen - prao på högstadiet, vilket den var fram till 1994 när en ny läroplan infördes. Även om skolans skyldighet att erbjuda prao då avskaffades har det varit vanligt med någon form av praktik och arbetsplatsbesök i grundskolan och i Skellefteå kommun har det alltid varit prao minst tio dagar i grundskolan.

Anledningen till att den nya lagen infördes var att antalet praodagar hade minskat kraftigt sedan 1994. Uppemot 20 procent av Sveriges huvudmän erbjöd innan lagen infördes ingen prao alls.

– Nu ska enligt lagen, som trädde i kraft 1 juli 2018, prao anordnas under minst tio dagar, för alla elever, från och med årskurs 8 i grundskolan, berättar Ingela Marklund, studie- och yrkesvägledare, syv, vid högstadieskolorna i Byske och på Morö Backe.

Ingela Marklund konstaterar att det under de senaste fem åren varit ganska svårt att vaska fram praoplatser.
Ingela Marklund konstaterar att det under de senaste fem åren varit ganska svårt att vaska fram praoplatser.

Hon konstaterar att det under de senaste fem åren varit ganska svårt att vaska fram praoplatser.

– Detta gäller även hos de kommunala förvaltningarna, berättar Ingela.

Under höstterminen har på kommunens skolor årskurs 9 prao och under vårterminen årskurs 8. I Skellefteå kommun är det cirka 80-100 grundskoleelever per vecka som har prao.

– Därför behöver vi företag och arbetsplatser som kan ta emot grundskolans elever. Vårt mål är en likvärdig och meningsfull prao med hög kvalitet för alla elever och med stor bredd i branscher och arbetsplatser, säger Ingela Marklund.

Helen Forssell betonar att prao kan vara ett effektivt verktyg för att stärka arbetslivsanknytningen i skolan och för att eleverna ska lära sig mer om arbetsmarknaden.
Helen Forssell betonar att prao kan vara ett effektivt verktyg för att stärka arbetslivsanknytningen i skolan och för att eleverna ska lära sig mer om arbetsmarknaden.

Helen Forssell, syv på högstadiet i Kåge berättar att butiker och restauranger är duktiga på att ta emot prao-elever och det finns även flera företag inom tillverkningsindustrin som ställer upp bra med detta. Hon betonar att prao kan vara ett effektivt verktyg för att stärka arbetslivsanknytningen i skolan och för att eleverna ska lära sig mer om arbetsmarknaden.

– Praoveckorna kan ge många svar kring vilket program eleven sedan ska välja på gymnasiet för att i framtiden kunna få ett yrke som känns intressant och som de passar för, konstaterar Helen.

Skellefteå kommun sjösatte ifjol en plattform som de kallar "Guldprao" där företag, kommun, landsting och organisationer kan hitta information om prao och enkelt anmäla sitt intresse för att ta emot praoelever.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!