Skellefteås krögare larmar om kockbrist

Det råder kockbrist i Skellefteå och problemet blir större i takt med att allt fler restauranger etableras. Nu vill flera krögare att kommunen ska agera. ”Vi sitter i skiten”, säger restaurangägaren Nadia Wallmark.

Oliver Lundmark tror att kockbristen kommer bli allt mer akut framöver.

Oliver Lundmark tror att kockbristen kommer bli allt mer akut framöver.

Foto: Wilhelm Sandelin Anton

Skellefteå2021-07-30 17:00

– Att hitta en kock i den här stan är som att vinna på lotto.

Den senaste tiden har Hernan Vega behövt arbeta minst tolv timmar varje dag. Han äger restaurangen The Corner i Skellefteå och har inte varit ledig på flera veckor. Personalstyrkan är för liten och trots att han har sökt med ljus och lykta efter en till kock så har han inte hittat någon.

– Skellefteå går en tuff tid till mötes, konstaterar han.

Vegas historia är inte unik – det har länge varit kockbrist i hela Sverige och enligt Arbetsförmedlingen är kockyrket ett av landets största bristyrken. Redan 2014 slog Tillväxtverket fast att det skulle behövas 5 500 nya kockar fram till år 2023.

På den senaste tiden har problemet blivit allt större i Skellefteå. I fjol togs restaurangprogrammet bort som skolförlagt program på Baldergymnasiet. Samtidigt växer kommunen och nya matställen etableras vilket innebär att behovet av kockar ökar.

Oliver Lundmark som äger restaurangen La Cena skräder inte orden.

– Att restaurangutbildningen inte finns kvar som förut är riktigt dumt. Om Skellefteå ska växa behövs lokal arbetskraft.

undefined
Oliver Lundmark tror att kockbristen kommer bli allt mer akut framöver.

Norran har pratat med fyra krögarprofiler i Skellefteå. Deras syn på situationen är samstämmig. Det finns för få kockar, situationen kommer förvärras när staden växer och utan en utbildning blir det mycket svårare att ta tillvara på ung, talangfull arbetskraft.

– I alla år har vi anställt folk som går restaurangutbildningen. Det handlar om ungdomar som vi har lärt upp under deras studietid. Nu går det inte längre, vi får söka arbetskraft utanför Sverige, berättar Jon Oskar Arnason som äger restaurangen Bryggargatan.

Pandemin och restriktionerna har dessutom gjort att servicepersonal i flera fall har sökt sig till andra branscher vilket ytterligare försvårar situationen.

– Vi sitter i skiten. Vi kan inte ta emot lika många matgäster som vi hade velat och vi måste jobba längre arbetsdagar, säger Nadia Wallmark, vd på Rustique.

undefined
Nadia Wallmark, delägare och vd för restaurangen Rustique.

Jonas Markström är förstelärare på restaurangprogrammet i Skellefteå. Än så länge finns programmet kvar, men efter att sista årskursen har gått ut så kommer utbildningen bara leva vidare som ett lärlingsprogram.

– Man stryper möjligheten för krögarna att expandera genom att göra om utbildningen. Unga kockar söker sig från regionen och det kommer leda till ett enormt kompetensbortfall, varnar Markström.

Det var en oenig gymnasienämnd som i fjol tog beslutet att restaurangprogrammet inte längre skulle vara ett skolförlagt gymnasieprogram i Skellefteå. Joakim Dahlgren (S) är ordförande i gymnasienämnden och var med och tog beslutet.

– Vi tycker det är tråkigt att det blev som det blev. Men i slutändan var det en ekonomisk fråga. Det är en dyr utbildning och söktrycket hade varit ganska lågt ett tag.

undefined
Joakim Dahlgren (S), ordförande i gymnasienämnden.

De krögare som vi har pratat med menar att enda sättet att lösa kockbristen är att starta utbildningen igen. Är det möjligt?

– Det får vi nog titta på över tid. Det är som sagt en ekonomisk fråga men man ska aldrig stänga några dörrar.

Många krögare har behövt leta personal utomlands. Hur ska man lösa kompetensbehovet utan en gymnasieutbildning?

– Att rekrytera personal från utlandet är nog den väg vi är tvungna att gå i många branscher. Det finns ett stort kompetensbehov och våra egna ungdomar kommer helt enkelt inte att räcka till.

Det faktum att söktrycket till restaurangprogrammet i perioder har varit väldigt lågt vittnar om att kockyrket står inför stora utmaningar. Kanske räcker det inte med ett gymnasieprogram för att lösa situationen.

– Folk måste ju söka sig hit också, det måste finnas en dragningskraft. Ett allmänt intresse för att komma till Skellefteå, att bo och jobba här som kock. Om vi ska locka hit personal från andra städer så måste det vara attraktivt att flytta hit, säger Oliver Lundmark.

Nadia Wallmark håller med.

– Så klart skulle det underlätta om utbildningen kom tillbaka som tidigare. Men det känns också som att yrket inte är lika attraktivt som när jag var ung. Vissa vill inte ens jobba kväll och helg nuförtiden, säger hon och tillägger:

– Det är klart att kockbristen blir större när fler restauranger etablerar sig. Men samtidigt ökar lönerna då också, vilket är bra för arbetstagarna. Det om någonting är väl ett sätt att höja yrkets status.

Restaurangprogrammet

För ett år sedan tog gymnasienämnden beslutet att restaurangprogrammet inte längre ska finnas kvar som ett skolförlagt program i Skellefteå.

Argumenten för detta var att söktrycket var lågt och den ekonomiska kostnaden för stor.

Nämnden var oenig. Liberalerna, Centerpartiet och Moderaterna reserverade sig mot beslutet.

Programmet ska finnas kvar som ett lärlingsprogram, men hittills har intresset för det varit svalt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!