Magnus Holmqvist, gruppchef vid trafikpolisen i Västerbotten.
”Ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor i Sverige.” Så står det på Trafikverkets hemsida under rubriken ”Nollvisionen”. Sedan nollvisionen klubbades igenom av riksdagen 1997 har antalet omkomna i trafiken sjunkit ordentligt, men det är fortfarande långt ifrån noll. 2003 omkom 524 personer i trafiken i Sverige, 2020 var den siffran 204. 158 av de omkomna var män.
Ett verktyg som används för att minska antalet allvarliga olyckor är att bygga bra vägar och anpassa hastighetsgränserna efter vägens skick. Ett annat är att se till så att hastighetsbegränsningarna följs och att förarna är nyktra.
– Man kanske kan tycka att vi är jobbiga ibland men vi gör vårt jobb för att ingen ska behöva skadas allvarligt, säger Magnus Holmqvist vid trafikpolisen.
Norran har tagit del av statistik från polisen i Skellefteå. Siffrorna visar hur många män respektive kvinnor som åkte fast för fortkörning, rattfylleri och drograttfylleri under 2020. Siffrorna går också att bryta ner på åldersnivå.
Statistiken talar sitt tydliga språk – männen är de överlägset största trafikfarorna.
– Män sköter sig sämre i trafiken. Det är fler män än kvinnor som är påverkade bakom ratten och det är fler män än kvinnor som kör för fort, säger Magnus Holmqvist.
Under 2020 registrerades totalt 1211 fortkörningar i Skellefteå kommun. Av dessa var 264 kvinnor och 947 män, det var alltså mer än tre gånger så vanligt att fartsyndaren var en man än en kvinna. Mellan olika ålderskategorier är spridningen rätt jämn, men män i åldern 41–60 stod för drygt 30 procent av alla fortkörningar.
– Man blir nog en bättre bilförare efter några år men det hjälper inte om olyckan är framme.
De allra flesta fortkörningsböterna utfärdades direkt i samband med att personen kört för fort. Oftast mäts hastigheten med hjälp av en laserpistol, men polisen kan också mäta direkt från sina bilar. När hastigheten mäts från polisbilarna ligger polisen bakom ett fordon under en lite längre sträcka, jämfört med laserpistolen som mäter hur fort någon kör vid ett exakt tillfälle.
– Mätning med hjälp av bilen kan ofta bli mer rättvist, om vi mäter med lasern kanske någon har gasat upp lite precis just då. Samtidigt drar lasern av tre kilometer i timmen, så den är rätt generös ändå.
241 av fortkörningsböterna utfärdades med hjälp av fartkameror.
– Fartkamerorna mäter hastigheten hela tiden men det är inte alltid de är aktiva och tar bilder när någon kört för fort.
Laserpistolen är ett vanligt sätt för polisen att mäta hastigheten. Arkivbild.
Gällande rattfylleri i trafiken är siffrorna lika tydliga som över antalet fortkörningar. Det är framförallt män som kör med alkohol eller droger i blodet.
– För kanske 10 år sedan började vi märka att det var ungefär lika vanligt med droger som alkohol i blodet hos förare vi stoppade. Nu är känslan att det är vanligare med droger än alkohol i trafiken.
Magnus Holmqvist säger dock att det är svårt att slå fast om det blivit vanligare med droger, eller om de bara blivit lättare att hitta.
– Tidigare kunde vi bara gå på tecken hos personerna, nu för tiden finns det bra metoder för att göra snabbtester.
Han säger också att siffrorna över rattfyllerier med alkohol i blodet kan vara något missvisande.
– På grund av pandemin gjorde vi färre utandningstester än vanligt under 2020, så siffrorna är nog lite högre egentligen.
Något som sticker ut i siffrorna över drograttfyllerier är inte bara att det är män, utan det är framförallt yngre män som åker fast med droger i blodet.
– Vi har ganska bra koll på vilka som använder droger i Skellefteå och det är mest yngre män. Många som vi stoppar har rökt hasch, ofta ihop med något annat, till exempel någon form av tabletter.
Varför tror du att män är överrepresenterade i alla kategorier?
– Det vet jag inte, men överlag är det män som begår brott.
Han säger att arbetssättet för trafikpolisen ser liknande ut nu jämfört med när han började på trafikpolisen för ungefär 15 år sedan.
– Den största skillnaden är teknikutvecklingen.
”Män sköter sig sämre i trafiken. Det är fler män än kvinnor som är påverkade bakom ratten och det är fler män än kvinnor som kör för fort.”
Polisen gör ofta riktade insatser för att öka säkerheten i trafiken, ett exempel på det är nationella trafikveckor som genomförs varje år. Magnus Holmqvist säger också att polisen brukar göra punktinsatser vissa tider på året.
– I samband med skolstart brukar vi stå utanför skolor och vid stora högtider och ledigheter vill vi vara ute på vägarna när vi tror att många är ute och kör.
De håller också extra koll på vägar som inte är i jättebra skick men som ändå har rätt höga hastigheter.
– I Skellefteå är väg 364 (Burträskvägen) och väg 95 (Bolidenvägen) två exempel på vägar som vi bevakar lite extra noga. Det är inte motorvägarna som är farligast, utan det är på 70- och 80-sträckor som flest skadas allvarligt och omkommer.
Stina Hållström Richardsson är gruppchef vid ingripandeverksamheten vid polisen i Skellefteå.
Hon påpekar att olika arbetsuppgifter kopplade till trafiken – ingripanden, kontroller, säkerhetsarbete och trygghetsskapande åtgärder – är en stor del av det dagliga arbetet för poliser i yttre tjänst.
– Inom polismyndigheten finns en nationell strategi som vi följer. Arbetet med att hitta förare som kör påverkade av alkohol och/eller narkotika är en viktig del i detta arbete. Där handlar det om att genomföra alkoholutandningsprov på olika platser och tidpunkter i syfte höja upptäcktsrisken, men också att ge den enskilde föraren en chans att ta tag i sina problem.
Hur sker detta?
– Det kallas SMADIT, som är en förkortning för ”Samverkan mot alkohol och droger i trafiken”, vilket är en fortsättning på den så kallade Skellefteåmodellen. Enkelt uttryckt så erbjuds den enskilde att direkt få kontakt med beroendeenheten vid lasarettet för att få hjälp med sin problematik. Det handlar helt enkelt om att erbjuda människor hjälp och stöd.
För polisen är olika arbetsuppgifter kopplade till trafiken – ingripanden, kontroller, säkerhetsarbete och trygghetsskapande åtgärder – en stor del av det dagliga arbetet för poliser i yttre tjänst.
Skellefteå har flera livsstilskriminella som regelbundet också kör bil påverkade av droger eller alkohol. Hur försöker ni hitta dessa?
– Det omfattas av allt från större riktade insatser, till tips och uppgifter som vi får in kring olika personer. Vi har god personkännedom vilket underlättar i det brottsförebyggande och lagförande arbetet. Allmänheten får gärna höra av sig till polisen gällande avvikande beteenden i trafiken som man tror kan kopplas till alkohol eller droger, svarar Stina Hållström Richardsson.