Abhijith Nag Balasubramanya, ursprungligen från Indien, flyttade till Skellefteå 2022 för att arbeta på Northvolt. Han hade innan dess studerat i Tyskland och på Gotland, och var en aning skeptisk till att flytta så långt norrut.
– Jag visste egentligen inte så mycket om Skellefteå, men blev positivt överraskad. Det var enormt välkomnande att komma hit, säger han.
Visiten i norra Sverige var dock nära att bli kort. Efter bara tio månader på batterifabriken lämnade han landet för att flytta till Frankrike, men kände snabbt att han saknade den västerbottniska kuststaden.
– Jag känner att Skellefteå är mitt hem nu. Människorna här är amazing, säger han.
Väl tillbaka i Sverige har Abhijith startat Hydro Space Sweden AB. I sin verksamhetsbeskrivning nämner han att de bland annat ska bedriva “forskning inom rymdjordbruk”.
Exakt vad det är ska vi återkomma till, men först får vi veta mer om vad företaget främst ska syssla med.
– När jag flyttade till Skellefteå insåg jag att maten som vi äter här kommer från så många olika ställen i världen. Koldioxidavtrycket blir helt galet av alla transporter, säger Abhijith som vill minska beroendet av import genom att odla fler produkter på plats här i Skellefteå.
Och då inte i ett växthus, utan i lagerlokaler med artificiell belysning. Konceptet kallas “hydroponisk odling” vilket innebär att man odlar i vatten som blandas med olika näringsämnen, helt utan jord.
– Vi har en väldigt begränsad tid att odla i norra Sverige på grund av klimatet. Med hydroponisk odling kan jag odla 365 dagar om året i ett kontrollerat utrymme, och på så vis erbjuda färsk mat året runt.
Intresset för den här typen av odling väcktes under Abhijiths tid på Gotland där han studerade hållbart företagande. Han fick där kontakt med en eko-gård som gjorde just detta, och skrev sedan sin masteruppsats på ämnet.
– Sedan dess har jag odlat närmare 30 olika grödor, bär och grönsaker med den här tekniken, berättar han och visar stolt upp bilder på sin mobiltelefon.
Tanken nu är att göra exakt detta, fast i mycket större skala. I en 200 kvadratmeter stor lagerlokal på Hedensbyn planerar han att odla 10 000 salladshuvuden i månaden.
– Och det är bara i uppstarten. I framtiden vill jag göra det i ännu större skala och använda kanske 10 000 kvadratmeter och odla mer av sådant som konsumeras i norra Sverige för att eliminera koldioxidavtrycket från transporter.
Behövs det mycket elektricitet för det här?
– Nej, inte nödvändigtvis. Jag kommer att använda led-lampor så det är knappt något alls jämfört med alternativet att transportera maten hit. Dessutom är elektriciteten både grön och billig.
Produkterna vill han sälja i butik, men även till restauranger som använder den här typen av produkter.
– Till en början är det mest mikrogrönsaker för att det har en stor marknad och bra marginaler. Men sedan ska vi också odla jordgubbar, frukt, sallad och alla möjliga örter.
Ett framtidsprojekt är även att försöka att odla hjortron, även om det aldrig gjorts förut.
– Jag vet att det är en utmaning, men kanske kan det gå att testa sig fram i en kontrollerad miljö? Om jag inte testar får vi aldrig veta.
Och så var det rymdjordbruket. Abhijith berättar att han inspirerats av ett team från Brasilien som arbetar med just detta.
– De kommande tio åren väntas rymdexploatering bli stort, och det mest kritiska gällande dessa projekt är mat. Om man måste ta med sig allt från jorden kommer det att kosta för mycket pengar och energi, säger han.
Även att ta dit utrustning för att odla hydroponiskt skulle vara för krävande, enligt Abhijith som därför vill bygga en 3d-printer som kan använda material från till exempel månen och planeten mars för att på så sätt skapa hydroponiska enheter på plats. Han har haft kontakt med den Europeiska rymdorganisationen, ESA, som var uppmuntrande.
– De var väldigt intresserade och stöttande, och jag hoppas kunna få bidrag därifrån för att utveckla detta, säger Abhijith.
Exakt vad det blir av allt detta i framtiden vet han inte än, det är fortfarande i ett tidigt stadium, men ambitionerna är det inget fel på.
– Om tre år hoppas jag kunna visa att den här teknologin är möjlig att 3d-printa och attrahera till exempel Nasa, Blue Origin och Spacex att investera i det här, säger Abhijith som är hoppfull.
– Det är fortfarande en lång väg kvar, men jag är optimistisk att vi kan klara av detta med rätt team.