Pia Törrö, projektledare Trafikverket.
När det för 15 år sedan var diskussion om olika alternativ var intresset enormt hos befolkningen, särskilt de som var berörda av något alternativ. Projektledare Pia Törrö räknar med att det ska vara på samma vis denna gång.
En skillnad mot förra gången är dock att tempot är högre. Redan till våren ska beslutet tas om vilken korridor som väljs.
– Därför är det viktigt att den som har information eller synpunkter passar på att framföra dem, säger hon.
Under tiden 19 september - 10 oktober kan man tycka till.
– Passa också på att komma till det öppet hus som vi ordnar den 3 oktober, tillägger Pia Törrö.
Det underlag som presenterades på torsdagen är en samrådsbroschyr på ett 20-tal sidor. Språket är tydligt och koncentrerat, men det är totalt sett mindre information än som fanns för 15 år sedan.
– Det är vad vi har att visa upp så här långt. Även kommunen och myndigheter får enbart detta material att tycka till om. Men nu under resans gång så fortsätter vi att utreda alla fyra alternativen vidare. Så det är inte bara detta skrivna material som vi stöder oss på när vi tar beslutet.
Förslagen innehåller en del förvånande nyheter. Det största kanske är att man kan tänka sig att placera E4 på Järnvägsleden från Tuvan till Östra Leden, en sträcka på drygt två kilometer.
– Det är svårt att skapa en vägport under Norrbotniabanan vid Östra Leden. Vägen skulle hamna så djupt. Detta vore ett sätt att komma på rätt sida av Norrbotniabanan, så vi inte behöver korsa dess väg.
– Men om vi väljer denna lösning får sträckan absolut inte bli en trafikpropp. Därför ska vi studera trafikmängderna noga.
Om E4 och Järnvägsleden slås ihop till ett skulle man troligen göra två körbanor i vardera riktning, eller 1+2 körbanor.
Att förbifarten får korsa Norrbotniabanan är i sig inte otänkbart. Men järnvägens höjd eller placering får inte ändras, så en väg måste anpassa sig. Den kan ligga både ovanpå och under, men om den är ovanför järnvägen ska det vara högt.
Att man utreder en dragning över Sundgrundsleden kanske också förvånar, eftersom det är väldigt långt från stan.
– Vi måste lyfta in alla tänkbara alternativ och se på dem förutsättningslöst. Mycket har ändrats i Skellefteå sedan förra utredningen och det är mera tätbebyggt och mera trafik.
När det gäller Trafikverkets mål med förbifarten så påpekar hon att det är genomfartstrafiken som är huvudfokus.
– Vi räknar med en hållbarhet på 60 år. Under den tiden måste nya vägen vara samhällsekonomiskt lönsam. De som kör längs vägen ska spara tid som räknas i sekunder per fordon, och då är det genomfartstrafiken vi tittar på.
Eftersom tid är pengar är det alltså en fördel för de alternativ då man kan köra 110 kilometer/timme. Lösningar som kan innebära köer är negativt.
– Men även miljöpåverkan kommer att spela in, tillägger hon.
Övriga mål med länken är att Skellefteå centrum ska avlastas från långväga trafik och tung trafik.
Bygget av nya E4 är tänkt att börja år 2029 och kan vara klart år 2033.