Lokalen pĂ„ Ăstra Navet har stĂ„tt orörd i 3,5 Ă„r sedan det pĂ„började arbetet avbröts. De röda portarna Ă€r det enda som skvallrar om att det ska bli en brandstation. Inomhus Ă€r det en stor öppen yta, och dĂ€r vanliga fönster ska sitta har det spikats skivor. DĂ€rför Ă€r det lite mörkt nĂ€r vi gĂ„r pĂ„ husesyn.
RÀddningschef Mattias Hagelin berÀttar hur allt ska bli. OmrÄdet med de igenspikade fönstren ska ha personalutrymmen pÄ bottenplan och ett öppet aktivitetsbaserat kontor pÄ övervÄningen.
I en bred sluss mot vagnhallen ska klÀderna hÀnga beredda som man snabbt drar pÄ sig dÄ det blir larm.
Ute i vagnhallen Àr det stora ytor, och det blir mera rymd bakom och pÄ sidan av fordonen.
LÀngre bak i lokalen ska specialutrustning stÄ pÄ slÀpar beredda att köras ut, exempelvis bÄtar.
Ănnu lĂ€ngre bak görs ett traditionellt förrĂ„d för exempelvis sommar/vinterdĂ€ck och förbrukningsmateriel.
VÀnda mot norr finns tvÄ portar för spolhall och fordonsverkstad. DÀr ska brandbilar rengöras efter att ha smutsats ner vid en brand. I samma omrÄde görs den sluss dÀr brandmÀnnen ska lÀmna anvÀnd utrustning och klÀder för att i slutÀnden komma ut nyduschade och med rena klÀder.
Det flödet Àr en viktig arbetsmiljöfrÄga eftersom brandrök innehÄller farliga Àmnen.
â Vi har ett sĂ„dant flöde Ă€ven pĂ„ befintliga brandstationen, men det sitter inte ihop lika fint som det ska bli hĂ€r, sĂ€ger AndrĂ© Waplan, fackligt ombud för Kommunal.
â Att rengöra och Ă„terstĂ€lla material efter en brand brukar ta dubbelt sĂ„ lĂ„ng tid som sjĂ€lva insatsen. SĂ„ det Ă€r viktigt att de ytorna Ă€r funktionella, tillĂ€gger han.
En hel del ny utrustning ska köpas in. Fordonslyften i verkstaden blir bÀttre och en ny maskin som tvÀttar slangar ska förenkla jobbet, och innebÀr att tornet för att torka slangar inte lÀngre behövs. Det torn som tidigare varit frÀmsta kÀnnetecknet för en brandstation.
Mattias Hagelin sÀger att de invÀndiga ytorna ökar frÄn dagens 3 500 kvm till 5 000 kvm. Inomhus kommer man att rymma mer i vagnhallen, lagret och verkstaden. Ytorna för kontor och personalrum blir oförÀndrade.
Den stora nackdelen Àr dock att utomhus fÄr man nÀstan inga ytor alls. PÄ gamla stÀllet finns utomhusytor för att lagra mÄnga typer av sÀllan-utrustning. Dessutom kan man göra saker utomhus som att öva pÄ att köra höjdfordon.
â Det Ă€r inte bara vi som övar utan Ă€ven de 150 deltidsbrandmĂ€nnen. Dessutom utbildar vi stĂ€ndigt ny personal, cirka 30 nya per Ă„r ska lĂ€ra sig hur man stĂ€ller utrustningen i ordning vid en utryckning, sĂ€ger AndrĂ© Waplan.
Den hĂ€r kritiken förde brandmĂ€nnen fram nĂ€r de för tvĂ„ Ă„r sedan försökte stoppa flytten till Ăstra Navet. Dessutom krĂ€vde de att fĂ„ ett övningsfĂ€lt, vilket lovades skulle byggas pĂ„ en tomt intill.
â Det har varit ganska lugnt sedan besluten togs för tvĂ„ Ă„r sedan, men nu har det blivit ökad oro igen, eftersom vi inte hör nĂ„got om övningsfĂ€ltet. Tystnaden Ă€r oroande, sĂ€ger AndrĂ©.
Kollegan Jakob Norberg instÀmmer.
â Visst blir allt fint hĂ€r inne, ljust och frĂ€scht. Nu önskar vi att alla frĂ„getecken kunde rĂ€tas ut innan vi flyttar in, sĂ€ger han.
Charlotta Carlstedt Àr projektledare för flytten. Hon hÄller med om att det finns olösta frÄgor, och det jobbas för att fÄ svar frÄn politikerna.
Flytten berör 45 anstÀllda varav cirka 30 Àr brandmÀn.