Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB. (Arkivbild)
Regeringen och dess samarbetspartier C och L har lämnat över infrastrukturpropositionen till riksdagen med ett förslag på en ekonomisk ram för nationens infrastruktur de kommande 10 åren. Den föreslagna summan landar på nästan 800 miljarder. Budskapet från Infrastrukturminister Tomas Eneroth och Per Bolund Miljö- och klimatminister vid presskonferensen är tydligt – Norrbotniabanan ska färdigställas i sin helhet.
– Norrbotniabanan kan färdigställas. Hade den inte tagits bort av den borgerliga regeringen hade den stått färdig nu. Nu rättar vi till det, säger Per Bolund (MP), miljö- och klimatminister, och syftar på att Alliansen tog bort Norrbotniabanan ur planen efter valsegern 2006.
Projektet är extra viktigt med tanke på de stora industriinvesteringarna i norra Sverige, säger Bolund:
– Vi måste ha ett robust transportsystem som klarar alla leveranser. Det är en enormt viktig investering för att hela Norrland ska fungera och för att vi ska kunna transportera allt det gods världen väntar på.
Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, är nöjd över beskedet.
– Regeringens besked ligger helt i linje med våra egna intentioner. Haparandabanan står klar sedan länge, bygget pågår för fullt från Umeå norrut och planeringen mellan Dåva och Skellefteå blir klar under detta år. Nu behöver vi komma vidare med planeringen norrut medan vi har kvar kompetensen i projektet, säger han.
– Med den föreslagna, historiskt stora, ekonomiska ramen för den kommande infrastrukturplanen samt regeringens och dess samarbetspartiers starka stöd för Norrbotniabanan kan planeringen mellan Skellefteå och Luleå påbörjas, bygget söderifrån färdigställas och fortsätta norrut utan avbrott.
När riksdagen beslutat om den ekonomiska ramen ger regeringen i uppdrag till Trafikverket att ta fram ett förslag på nationell infrastrukturplan som presenteras någon gång i höst. Först under våren 2022 beslutar regeringen slutgiltigt om infrastrukturplanen.
Sedan tidigare finns Norrbotniabanans etapp mellan Umeå och Skellefteå i planen, men utan att vara fullt finansierad.
Infrastrukturministern Tomas Eneroth (S). (Arkivbild)
Ramen för åtgärder i transportinfrastukturen 2022–2033 är enligt regeringen den största någonsin. Ramen uppgår till 876 miljarder kronor för perioden, vilket är 176,5 miljarder kronor mer än 2018–2029.