Denna utrusning har räddningstjänsten med sig när de far på IVPA.
Sedan tidigare deltar räddningstjänst i så kallad IVPA, i väntan på ambulans, på orter som ligger långt från stan.
I Skellefteå kommun handlar det om Jörn och i september-oktober startar man i Burträsk.
Då larmas räddningstjänst vid flera livshotande tillstånd; svår andningspåverkan, medvetslöshet, grav bröstsmärta, kramper, livshotande blödning, hjärtstopp.
Två anställda åker ut om de skulle hinna före ambulansen, och om de har tid med tanke på övriga uppgifter. Landstinget betalar 2 000 kronor för varje utryckning.
Bara i städer
Parallellt med detta erbjuds nu en ny form av hjälp. Det kallas hjärtstartslarm, och är smalare. Den handlar enbart om tillståndet hjärtstopp.
Landstinget har frågat om Skellefteå vill vara med, och tekniska nämnden sade ja vid måndagens möte.
Det handlar då om Skellefteå centralort.
– Räddningstjänsten ska rycka ut när vi inte har någon ambulans på stationen. De åker också om det är väldigt nära till personen, så att det blir en tidsvinst. Det säger Erik Nordhall, biträdande verksamhetschef för akutsjukvården i landstinget.
Han säger att Umeå har haft den här hjälpen i tio år.
Varför har inte Skellefteå haft denna möjlighet tidigare?
– Vi har kontaktat kommunen flera gånger och frågat men det har inte funnits intresse, säger han.
Ska vara nära
Erik Nordhall påpekar att kommunerna också måste betala. Även vid hjärtstartslarm betalar landstinget 2 000 kronor per tillfälle, men det täcker inte alla kostnader.
Han säger att poängen med hjärtstartslarmen är att räddningstjänsten ska ha nära till platsen. Därför görs satsningarna i städer, där det finns heltidskårer som har 90 sekunder från larm till utryckning.
– Givetvis handlar det också om att städerna har mest folk som bor eller jobbar där.
Har ni planer på att dra ner på ambulansen?
– Nej, vi planerar inga ändringar i Skellefteå. Senast vi gjorde något var det ökning med en till bil på helger, dagtid. Det var för ett år sedan, säger Erik Nordhall.
Bemanningen nu är fyra ambulanser dagtid, och tre på kvällar och nätter. Samma hela veckan.
Hur ska då andra orter som har en brandkår hanteras? Exempelvis Byske, Skelleftehamn, Bureå?
– Det är upp till kommunerna att höra av sig, vi har aldrig sagt nej till någon kommun som velat införa hjärtstartslarm eller IVPA. Men själva tar vi inte initiativ till allt, vi måste tänka på helheten för hela vårt stora län; var det bor mest folk och/eller vart det är längst att åka.
Erik Nordhall poängterar att pengarna inte är det viktiga. Larmen inträffar så pass sällan att det inte är något att fästa sig vid i landstingets ekonomi.
Däremot påpekar han att deltidskårerna har en anspänningstid på fem minuter, så tiden innan de hinner ut är betydligt längre än i stan.
- Tar det då bara 10-15 minuter för ambulansen att köra till orten så kanske inte tidsvinsten blir så stor, säger Erik Nordhall.
Han nämner ännu en svårighet; att deltidsbrandmän måste lämna sina ordinarie jobb och att arbetsgivare kan ha satt en gräns på hur många larm man får åka på.
Motion kan ge ändring
Kanske kommer denna fråga upp på bordet i Skellefteå kommun genom en motion som lämnats av vänsterpartiets Lova Torstensson. Hon vill att räddningstjänsten ska åka på hjärtstartslarm i hela kommunen, oavsett ort.
Även den frågan var uppe i tekniska nämnden. Politikerna är positiva och föreslår att diskussioner ska föras med landstinget. Först om IVPA, och i andra hand om hjärtstopp.
Den frågan går nu vidare till kommunfullmäktige.
Oklart om start
Hjärtstartslarm i centralorten är däremot redan beslutade, och frågan går till räddningschef Mattias Hagelin. När kan de införas?
- Det kan jag inte svara på. Först ska avtalet skrivas, och sedan blir det utbildning. Alla 32 som jobbar i Skellefteå kan livräddning och hantera en hjärtstartare. Så vi får se hur mycket extra utbildning landstinget kräver.
Räddningschef Mattias Hagelin.
Att kommunen tidigare varit negativ är inget han känner till.
- Jag har haft det här jobbet i tre år och det har aldrig varit på tal. Men jag kan tänka mig att ersättningsfrågan har varit en broms tidigare. Det är först i år som landstinget betalar för IVPA, tidigare har allt sådant här fått bekostas av kommunen.
Inte heller Ola Burström, ordförande i tekniska nämnden, känner till frågor om hjärtstartslarm som skulle ha nobbats.
- Frågorna måste ha hamnat på någon annans bord, säger han.
Positiv inställning
Mattias Hagelin säger att räddningstjänsten är positivt inställda till både IVPA och hjärtstartslarm.
– Jag tror inte det blir problem med deltidskårens huvudarbetsgivare. Ekonomiskt får vi tillräckligt bra ersättning. Det är bara om larmen blir så många att de påverkar vår vanliga verksamhet som det skulle bli problem. Men jag tror inte det blir så, säger han.
För övrigt kan nämnas att räddningstjänsten numera har hjärtstartare vid samtliga sina elva kårer. Förutom på orter som har IVPA används de bara vid vanliga larm, främst bränder och trafikolyckor.
Geografiska koder hos SOS
Det krävs särskilda avtal om räddningstjänst ska åka på annat. När avtal är klart läggs nya koder i SOS Alarms datasystem.
När SOS hanterar larm följer de automatiska manualer som är kodade efter plats.