Mannen fördes till häktet efter förhandlingen i mitten av december, men nu har han släppts efter beslut av åklagare.
Norran berättade den 14 december att en man i 20-årsåldern häktats av Skellefteå tingsrätt, på sannolika skäl misstänkt för grov kvinnofridskränkning och övergrepp i rättssak. Det är den starkare misstankegraden.
Han misstänks för grovt hot med tillhygge och misshandel: ”Hon hindrades att lämna bostaden”Så långt visade förundersökningen att mannen begått flera brott mot den närstående kvinnan från i maj och fram till den 9 december, då det slogs larm till polisen i Skellefteå.
I polisförhör berättade kvinnan om de olika brotten. När mannen hördes vid häktningsförhandlingen förklarade han att han inte slagit hustrun och att det fanns privata skäl till varför hon ”var sur på honom”.
Blev inget åtal
Nu på fredagen var det tänkt att åklagaren skulle väcka åtal. Men så blev det inte.
Nyligen gav åklagare Jonas Fjellström följande besked till Skellefteå tingsrätt:
”På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att den som varit misstänkt har gjort sig skyldig till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt.”
”På sannolika skäl”
Det innebar att mannen släpptes fri efter att ha suttit frihetsberövad drygt en vecka.
Frågan är nu: vad har inträffat som gör att bevisläget så radikalt har förändrats?
”Har ändrat sig”
Jonas Fjellström säger till Norran:
– Den målsägande kvinnan vill inte längre medverka i förundersökningen, hon har tagit tillbaka de inledande uppgifterna om vad mannen ska ha gjort mot henne. Den inställningen hade hon ju inte inledningsvis, vilket också gjorde att mannen häktades av tingsrätten.
Hur gick detta till?
– Jag fick uppgifter om att hon hade ändrat sig. Då hölls ett nytt förhör och kvinnan vidhöll den nya inställningen, att hon inte ville medverka i förundersökningen. Därefter togs beslut att mannen skulle släppas från häktet och att förundersökningen läggs ned, svarar Jonas Fjellström.
Kunde du inte ändå ha väckt åtal?
– Det fanns stödbevisning till kvinnans inledande uppgifter. Men dessa uppgifter hade inte den styrkan att förundersökningen kunde drivas vidare nu när kvinnan tagit tillbaka sina uppgifter. Jag vill tillägga att kvinnans inledande uppgifter berättades på ett mycket trovärdigt sätt.
Kan kvinnan nu bli åtalad för det kallas falsk tillvitelse?
– Det överväger man alltid, det är straffbart att falskeligen anklaga en annan person för brott. Men då det inte finns några uppgifter om att hennes inledande berättelse var falska så har jag beslutat att inte inleda någon förundersökning om falsk tillvitelse, svarar Jonas Fjellström.
I samband med att mannen släpptes från häktet omhändertogs han av annan vårdande myndighet.
Oftast om en målsägande tar tillbaka sina uppgifter så sker det under de inledande dygnen efter att en misstänkt gripits. Den här uppkomna situationen är mer ovanlig.