Alkoholanvändningen bland unga minskar. Det har varit en tydlig trend ett tag som årets ANDTS-undersökning i Skellefteå nu bekräftar. 79 procent av eleverna i årskurs nio och 61 procent av eleverna i årskurs två på gymnasiet uppger att de aldrig någonsin har druckit alkohol. Aldrig tidigare i undersökningens historia har så många gymnasieelever uppgett att de inte dricker alkohol.
– Det är rekordsiffror, konstaterar Mattias Käller på Förebyggande rådet i Skellefteå (FRIS).
I början av 2000-talet var situationen annorlunda. Då hade över 60 procent i årskurs nio och 80 procent i årskurs två druckit alkohol.
Det är FRIS som står bakom ANDTS-undersökningen. ANDTS står för Alkohol, nikotin, droger, tobak och spel, och undersökningen har genomförts i Skellefteå kommun sedan 1995.
Årets undersökning visar också att narkotikaanvändningen minskar. Tre procent av eleverna i årskurs nio och sex procent i årskurs två på gymnasiet uppger att de någon gång har använt narkotika.
Dessutom minskar tobaksanvändningen. Bara sex procent i årskurs nio och 19 procent i årskurs två identifierar sig som tobaksanvändare. Antalet som röker är få men snusarna är fler.
Anna Schönfeldt och Mattias Käller på FRIS tycker att den nedåtgående trenden är positiv. Samtidigt understryker de att pandemin kan ha påverkat årets resultat.
– Det har inte funnits samma möjligheter till fester som det brukar finnas. Vi tror att det har påverkat siffrorna men vi måste fortsätta att bevaka utvecklingen och kontinuerligt stämma av med polisen och socialkontorets fältarbetare, säger Mattias Käller.
På senare år har ANDTS-undersökningen också inkluderat frågor om elevernas mående och trygghet. Det visar sig att flickor mår sämre än pojkar och känner sig mindre trygga. 39 procent av flickorna i årskurs 9 känner sig otrygga på gator och torg – vilket är det sämsta resultatet sedan mätningarna startade. 45 procent i årskurs 2 känner sig otrygga – och motsvarande siffror för pojkar är tre respektive fem procent. När det gäller det egna måendet uppger hälften av flickorna i årskurs nio samt 60 procent av flickorna i årskurs två att de mår dåligt.
Dessa negativa trender har märkts av tydligt de senaste sju-åtta åren, berättar Mattias Käller.
– Andelen tjejer som mår dåligt har gått upp från 17 till 40 procent, det är inte acceptabelt men kan till viss del också vara pandemirelaterat. Man kan ha mått dåligt utifrån den situation som är i samhället och världen just nu, konstaterar han.
När resultatet från årets undersökning presenterades på onsdagsmorgonen fanns representanter från ungdomshälsan, polisen, fritidsnämnden samt för- och grundskolenämnden på plats. Kommunpolisen Ewa Öberg Öström konstaterar att det ofta är män som gör att kvinnor känner sig otrygga.
– Det handlar inte bara om barn och unga utan kvinnor generellt som känner sig otrygga. Vi väljer att inte gå ut, vi väljer bort miljöer som vi tycker är obehagliga. Vi jobbar med trygghetsvandringar och annat för att motverka det. Men jag tror att man måste börja tidigt med värdegrundsarbete för att få till en förändring.
Anna Schönfeldt tillägger:
– Alla har ett ansvar att bistå i arbetet så att tjejer och kvinnor kan känna sig trygga. Vi ska inte vara en otrygg kommun. Det är en uppmaning till alla kommunmedborgare.