En kvartett på plats i Skellefteå där bland annat den kommande avtalsrörelsen lyftes, fr v Per Hidesten vd, Industriarbetsgivarna, Kjell Frykhammar, projektledare, Svenskt Näringsliv, Per Widolf, förhandlingschef, Industriarbetsgivarna, samt och Mats Andersson, regionchef, Svenskt Näringsliv.
Den 20 december ska industrins parter växla sina avtalskrav. Sedan kommer det att vara en intensiv period med förhandlingar för att de flesta kollektivavtalen löper ut den 31 mars 2020. 2,8 miljoner arbetstagare berörs.
Utanför samordningen
I samband med arbetsgivardagen Svensk Näringsliv höll på Scandic i Skellefteå under tisdagen fanns Per Hidesten vd, och Per Widolf, förhandlingschef, Industriarbetsgivarna, på plats och gav sin syn på dagsläget. De fortsätter under onsdagen till Luleå och ett liknande möte.
Redan nu har LO-förbunden Kommunal och Pappers signalerat att de inte kommer att vara med på den samordning som brukar ske i avtalsrörelsen.
”Märket”
Per Hidesten kommer ofta in på ”märket” som det talas så mycket om i avtalsförhandlingarna. Märket är den procentuella löneökning som industrin har förhandlat fram i sina kollektivavtal. Märket kan också inkludera villkor och själva avtalstiden, alltså hur många år avtalet ska gälla.
– Märket är sedan vara vägledande för hela avtalsrörelsen, säger Hidesten som pratar om flexibla avtal och att ingångslönerna inte ska höjas.
Geopolitik
Det har varit en tradition i svensk avtalsrörelse att industrin går i bräschen och att de andra parterna följer efter.
– Vi måste ha kvar industrins internationella konkurrenskraft. Tror man på en fortsatt bra konjunktur riskerar man att höja kostnaderna med en för kraftig lönehöjning. Vår bild är att konjunkturen avmattats sedan 2017. Sedan finns det dessutom geopolitiska risker, förklarar Hidesten och pekar redan i dag på USA:s ståltullar och följder av en trolig Brexit.
– Vi har samtidigt i dag inte den utveckling vi vill ha. En ökning av BNP varje år med en procent är för lågt, säger han.