Efter en snörik inledning på vintern blir det 7 december 2017 och Bolidens representanter lämnar Skellefteå tingsrätt efter 21 Arica-rättegångsdagar. Norrans reporter hakar på i snöstormen...
De senaste åren har jag försökt berätta om de få småroliga händelser som inträffar när man bevakar brott och straff.
Nu ska jag minnas igen. Det virvlar i huvudet. Så låt detta bli en liten odyssé av minnen under 15 år.
Snöstormen: Den sista av 21 (!) Arica-förhandlingsdagar, sen middagstid och snöstorm. Det är bara ”Blybarnen”-filmarna Lars och William och jag av murvlarna som stannat till sista uttåget. Jag snubblar runt i snökaoset och tar en kusligt oskarp bild (den syns här intill) på Bolidens Clas Nilsson och Robin Oldenstam när de lämnar Skellefteå tingsrätt. Men Norran var med till slutet.
Tyska handskarna: Mina barn säger att jag ser ut som en tysk yrkesmördare när jag har skinnpaj och svarta skinnhandskar. Och när jag just den här dagen är klädd precis så och står lite uttråkad och väntar på en häktningsförhandling kommer advokaten förbi och frågar:
– Ursäkta, var har ni min klient?
Yrkesmördare. Eller möjligen polis.
Tidningsbudet: Många år tillbaka, en ung man häktas, vi lämnar salen då han plötsligt ropar:
– Hans, säg till att jag inte kan dela ut Norran i morgon!
– Hmmm, ähhhhh, alltså..., harklar jag till svar.
Tulpan-mannen: En man ringer och säger att han vill lämna en bukett tulpaner till mig.
– Varför det, frågar jag lite försiktigt.
– Därför jag blev friad av tingsrätten, du skrev om det, jublar han.
– Men då kanske blommorna ska lämnas till tingsrätten, försöker jag.
– Näe, du ska få dom, blir svaret – och så blev det.
Till sist, Svarttaxi-listan: Många år sedan, intervju med en polis i Skellefteå om svarttaxi, han läser från en hemlig lista på misstänkta förare/bilar som polisen spanar på. Jag har egna papper med mig, rafsar ihop allt – och tillbaka på redaktionen upptäcker jag att polisens hemliga lista följt med mina papper. Ridå.
Gott Nytt År!