”Man är inte samma glada lärare längre”, säger Katarina Hurtig.
Gymnasienämnden har dålig ekonomi. Enligt prognosen fortsätter underskottet att öka och vid årets slut kan det saknas 18 miljoner kronor.
För att komma till rätta med det här vill förvaltningen se över personalplaneringen. Detta presenterades för all personal vid ett möte för några veckor sedan.
Flera lärare på Baldergymnasiet tolkar det som att de från och med i höst förväntas ansvara för sex kurser per läsår, i stället för fem som tidigare har varit standard.
– Varje lärare behöver alltså göra 20 procent mer arbete varje vecka. Det kommer leda till en sämre utbildning, att färre elever når godkänt och att fler lärare blir utmattade, säger läraren Katarina Hurtig.
– När jag fick höra om det här blev jag bedrövad, oroad och mådde nästan illa. De drar undan våra förutsättningar att göra ett bra jobb.
Hennes kollega Irene Backman håller med:
– De flesta kommer få ytterligare runt 25 elever att ansvara för och ungefär sex timmar mer arbete per vecka.
Katarina Hurtig och Irene Backman påpekar att de redan har en stressig vardag och säger att de flesta av deras kollegor mår väldigt dåligt över de föreslagna åtgärderna. En kollega har skickat en skrivelse till kommunalrådet Lorents Burman (S) och gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S).
I skrivelsen står det bland annat:
”Ni kan säkert tänka er vad det innebär för en redan nu hårt belastad yrkesgrupp att få detta besked. Kommunen riskerar högre sjukskrivningstal och svårare att rekrytera kompetens.”
Enligt facket är det framför allt lärare i gymnasiegemensamma ämnen på de högskoleförberedande programmen som påverkas. I Katarina Hurtigs och Irene Backmans arbetslag ingår ett tjugotal lärare.
Även från fackligt håll finns en oro. Emma Burman vid Sveriges lärare Skellefteå:
– Vi är väldigt oroliga över den ökade arbetsbelastningen som detta kan leda till. Vi ser redan nu negativa effekter på våra medlemmars arbetsmiljö.
En annan av förvaltningens föreslagna åtgärder är att ”se över bemanningen”. När någon till exempel går i pension, eller en visstidsanställning löper ut, ska man alltså först kolla om man kan lösa behovet med den personal som redan finns.
Emma Burman vid Sveriges lärare ser flera farhågor med de planerade förändringarna. Arkivbild.
Emma Burman säger att fackets uppgift blir att fortsätta påtala riskerna för arbetsgivaren.
– Vi behöver göra riskbedömningar för att beskriva vilka konsekvenser och risker de här förändringarna kan få.
Enligt henne har reaktionerna varit kraftfulla, främst från lärare som undervisar i gymnasiegemensamma ämnen på de högskoleförberedande programmen.
– Vår uppfattning är att förändringen slår hårdast mot dem.
Ett exempel på vad förändringen kommer innebära för Skellefteås lärare. Bilden är från förvaltningens presentation för några veckor sedan.
En förändring är att undervisningstiden ska räknas om från poäng till timmar – enligt ett exempel som lärarna fått se kommer undervisningstiden att vara 89 timmar per kurs och läsår för de högskoleförberedande programmen. De lärare som Norran pratat med menar att detta är en minskning av deras undervisningstid per kurs.
Samtidigt ska lärarna alltså ansvara för ytterligare varsin kurs vilket enligt dem gör att den totala undervisningstiden och arbetsbördan ökar.
Katarina Hurtig säger att tiden efter beskedet har varit tuff. Särskilt jobbigt är det att förändringen sker samtidigt som gymnasiereformen Gy25, som ska genomföras till nästa läsår.
– Man är inte samma glada lärare längre.
Gymnasiet har ett stort ekonomiskt underskott. Kan ni ha förståelse för att åtgärder behöver vidtas?
– Jo, visst. Men jag är övertygad om att det går att göra en ekonomisk översyn av skolan utan att det drabbar kärnverksamheten, säger Irene Backman.
Christer Westlund är avdelningschef för gymnasieutbildningen i Skellefteå. Han säger att personalplaneringen görs om för att kommunen behöver ”anpassa kostymen”.
– Det är för att få en mer effektiv organisation. Vi har ungefär lika många medarbetare i dag som vi hade för 15 år sedan, men då var det ungefär 1 000 fler elever.
I dag går det i snitt 8,5 elever per lärare i Skellefteås gymnasieskolor. Snittet för jämförbara kommuner är runt 12 elever per lärare.
– Om vi jämför oss med dessa kommuner så undervisar våra lärare i snitt lite mindre, samtidigt som vi har färre elever per tjänst, säger Christer Westlund.
Christer Westlund är avdelningschef för gymnasiet, vuxenutbildningen & arbetsmarknadsenheten i Skellefteå.
Flera lärare är oroliga att förändringarna ska få allvarliga konsekvenser. Vad säger du om det?
– Jag vill inte gå in och göra en riskbedömning nu innan vi vet exakt hur det kommer att bli. Vi är fortfarande väldigt tidigt i processen.
De lärarna som vi pratat med tolkar det alltså som att de ska göra 20 procent mer arbete än i dag.
– Jag kan förstå att det uppfattas så. Man måste komma ihåg att det är otroligt många personer som berörs och det kan vara väldigt olika hur det här kan påverka, säger Christer Westlund.
Han tillägger:
– Det är ett stort arbete som har dragits igång och det finns inte ens ett färdigt förslag till beslut ännu. Det går fort att skapa sig idéer om hur det kommer att bli men jag vill se hur det faller ut innan jag drar några slutsatser.
– Alternativet hade varit att inte alls berätta om den här förändringen, då hade det blivit irritation av den anledningen i stället.
Han påpekar att det kommande förändringsarbetet ska göras i dialog med facket.
Men kan du förstå den oro som personalen känner just nu?
– Ja, visst kan jag det. De flesta människor känner oro i en förändring. Eller tillförsikt, beroende på förändringen.
Det måste gå att göra en ekonomisk översyn utan att dra ned på kärnverksamheten, anser Irene Backman och Katarina Hurtig.
Lärarna som Norran har pratat med har jobbat på gymnasiet i Skellefteå i flera decennier. Enligt dem har det, under hela deras tjänstgöring, varit standard med fem kurser per läsår för en heltidstjänst.
Då är det ganska dramatiskt att utöka till sex kurser per läsår?
– De flesta kommuner ligger på sex eller sju kurser. Det är ett känt faktum att Skellefteå ligger lågt, säger Christer Westlund.
Norran har tidigare berättat om liknande nedskärningar i grundskolan, men gymnasiet har de senaste åren varit förskonat från stora underskott.
Hur kommer det sig att ekonomin går sämre nu?
– Det är en blandning. Dels kostnadsökningar, dels elevgruppernas storlek på olika program. Det är en komplex fråga och jag önskar att det vore enkelt att lösa.
Tanken är att den nya grundorganisationen ska gälla från nästa läsår. Det kommer att ta flera veckor innan arbetet är klart, säger Christer Westlund.
Att bemanningen nu ska ses över innebär alltså att färre anställda kan behöva göra ett allt större jobb.
Har ni verkligen råd med det?
– Vår ambition är att det inte ska bli sämre för eleverna. Det är ett stort arbete och vi måste se till helheten. Vi ser över allting där vi kan spara. Knäcker man detta i andra kommuner så ska inte vi vara sämre, säger Christer Westlund.