"Det går inte att leva på gamla lagrar utan målet är nu att vi ska tillhöra ett av de tre bästa universiteten i världen när det gäller forskning kring trämekanik", säger Bror Sundqvist.
Bror Sundqvist, verksamhetsledare vid TräCentrum Norr, vars uppgift är att stärka samarbetet mellan träforskningen vid Luleå tekniska universitet och industrin, berättar att i våras kändes framtiden för träforskningen och träutbildningen vid Campus mycket oviss.
– Men det senaste halvåret har vinden vänt och nu känns det riktigt bra. Vi har sedan tidigare ett grundmurat gott rykte. Men det går inte att leva på gamla lagrar utan målet är nu att vi ska tillhöra ett av de tre bästa universiteten i världen när det gäller forskning kring trämekanik, säger han.
Det som byggs upp på Campus Skellefteå är Skewood2 som är en kunskaps- och kompetensplattform för träteknisk industri som innehåller flera pusselbitar. Bakom den står Stiftelsen Träenigheten.
Professor Dick Sandberg vid en av tomograferna på Luleå tekniska universitet.
En av de tyngsta satsningarna i Skeewod2 är etableringen CT-Wood på Luleå tekniska universitet i Skellefteå. Det handlar om ett centrum för tomografi, material och processutveckling. Kärnan i den satsningen är de befintliga tomograferna och dessutom tillkommer en mer kraftfull tomograf.
– Vi har precis skrivit avtal med leverantören och tomografen som kostar cirka tio miljoner kronor ska kunna vara i drift under våren 2020, berättar Dick Sandberg, professor och ämnesföreträdare i träteknik vid Luleå tekniska universitet i Skellefteå.
CT-Wood kommer att ha ett nära samarbete med de mätutrustningar som finns ute i industrin. Det handlar då främst om den stocktomograf som Norra Skogsägarna har på sitt sågverk i Sävar och Fiskarhedens tomograf vid deras sågverk i Dalarna.
CT Wood är finansierat med 60 miljoner kronor under fem år.
– Luleå tekniska universitet, Skogsindustrierna/Svenskt Trä, Kempestiftelserna, Skellefteå kommun och industrin bidrar vardera med tre miljoner kronor per år under fem år, säger Bror Sundqvist.
Möjligen kommer också Rise att bidra med tre miljoner kronor under fem år och då får CT Wood 75 miljoner kronor att röra sig med. Dessutom talas det om en fortsättning av satsningen under ytterligare fem år.
– Det handlar om en kontant finansiering vilket innebär att forskarna inte ständigt måste söka nya pengar, berättar Bror.
Och summan blir betydligt större än så här eftersom det tillkommer motfinansiering från bland andra Vinnova och EU.
– Inom ett par år kan det lågt räknat handla om en omsättning på 35-40 miljoner kronor per år, säger Dick Sandberg.
CT Wood bara är en del i en större satsning på träforskning i Skellefteå. I juni tecknade Luleå tekniska universitet ett samverkansavtal med Skogsindustrierna och Svenskt Trä. Detta samarbete omfattar forskning, innovation och utbildning. Viktiga parter i samarbetet är också Skellefteå kommun och Kempestiftelsen.
Ett huvudsyfte med avtalet är att säkerställa att den trämekaniska utbildningen och forskningen vid Luleå tekniska universitet i Skellefteå utvecklas. Universitetet, Skogsindustrierna och Svenskt Trä ska också ta fram en ny modell för det livslånga lärandet, där anställda inom skogs- och träindustrierna kan kombinera arbete och kompetensutveckling.
Som en del av samverkansavtalet samfinansierar de tre parterna en professur inom området röntgenskanning, träfysik och digitalisering.
– Vi vet vem vi vill ha och om allt går i lås finns den nye professorn på plats innan jul, berättar Dick Sandberg.
Det finns också ett formulerat ramavtal mellan Rise, Svenskt Trä samt Trä och Möbelföretagen kring att skapa ett virtuellt träinstitut och satsningen i Skellefteå bygger även på ett fortsatt samarbete med Chalmers, KTH och Lunds universitet.
Universitetet ska även utreda förutsättningarna för inrättande av en trämekanisk avslutning i Skellefteå för studenter inom civilingenjörsprogrammen i maskinteknik och arkitektur, liksom för att denna inriktning kan utvecklas till en internationell master.
Skogsindustrierna och Svenskt Trä undersöker även möjligheten att bidra med ett antal stipendier för att underlätta rekryteringar av toppstudenter från Europa och tredje land.
Genom stark industrisamverkan i kurserna och en återinförd långtidspraktik för masterstudenter och civilingenjörsstudenter ska andelen examinerade ingenjörer som väljer en karriär inom träindustrin ökas. Svenskt Träs medlemmar garanterar då betald praktikplats för dessa studenter.
Ett område som man kommer att arbeta en hel del med på Luleå tekniska universitet i Skellefteå under de närmaste tre åren är ett forskningsprojekt kring trähälsa.
– Här ska vi samarbeta med medicinsk och psykiatrisk expertis för att undersöka hur träinredningar påverkar människor som är inlagda på sjukhus. I detta projekt ska vi genomföra pilottester på ortopedkliniken i Skellefteå. Här medverkar bland andra SSC och Collage Arkitekter, säger Bror.
Han berättar att en studie som tidigare gjorts vid Trondheims universitet visat att patienter som vistas i en miljö med träprofil kunnat skrivas ut 25-30 procent tidigare än de som placerats i en traditionell sjukhusmiljö.
Olena Myronycheva och Olov Karlsson arbetar i biotekniklabbet.
Bror Sundqvist lyfter också fram det nya biotekniklabbet som etablerats hos Luleå tekniska universitet i Skellefteå. Det har växt fram ur ett projekt finansierat av Formas för att öka förståelsen för uppkomsten av mögel på värmebehandlat trä i ett föränderligt kallt klimat. I detta labb arbetar biträdande professor Olov Karlsson och doktoranden Olena Myronycheva.
– Här kategoriserar vi mögel med hjälp av DNA-teknik. Vi arbetar med att försöka förstå och förhindra mögelattacker på det värmebehandlade virket. Resultatet ska leda till bättre processer och förbättrade materialegenskaper, berättar Olena Myonycheva.
En viktig samarbetspartner i det här projektet är Martinsons och Skellefteå Industrihus som också ska testa att genomföra tester på byggnader med hjälp av drönare försedda med IR-kameror.
Bror Sundqvist konstaterar vidare att ett område som fått en nytändning hos Luleå tekniska universitet är skärande bearbetning. Doktoranden Vanessa Meulenberg leder här projekt som handlar om att kunna använda tunnare sågblad, vilket ger mindre spill, mindre energiåtgång och bättre snittytor.
– Nu ska hon också ge sig på utveckling av sågklingor, avslutar Bror Sundqvist.