Baby på flyktingboende i Pajala år 2016. Om mamman fick stöd av en doula vid förlossningen är oklart, men behovet ökade i samband med flyktingströmmen.
Projektet med kulturdoulor startade i Västerbotten år 2015, och pådrivande faktor var den stora flyktingströmmen. Staten gjorde en riksomfattande satsning på kvinnors hälsa och stödet väntas finnas kvar till 2022.
I Region Västerbotten valde i första skedet 12 invandrarkvinnor att utbilda sig till kulturdoulor. De var enbart inriktade på förlossningar. Nu har antalet ökat till 26 och de har breddat verksamheten något. Nu kan de också finnas inom barnhälsovården, exempelvis vid första hembesöket.
Ny kurs ordnas
Uppdraget är bara ett extraknäck och det gör att doulorna faller ifrån när de exempelvis flyttar från orten eller inte kan delta på grund av ordinarie jobb.
– Därför ska en ny kull utbildas. Kursen hålls i november och rekryteringen har redan börjat, säger projektledare Maria Trotsman, barnmorska i Umeå.
– Vi hoppas på ett 30-tal deltagare från hela länet. Man behöver inte längre bo i sjukhusens närområde, utan kan komma från andra samhällen, eftersom uppgifterna har breddats, säger hon.
Läget i Skellefteå
På förlossningen vid Skellefteå lasarett kan 15 kulturdoulor anlitas och de kan tillsammans 18 språk.
– Det fungerar fantastiskt bra, säger Anna Rilfors, biträdande avdelningschef.
Fler utlandsfödda på BB i Skellefteå – kulturdoulor hyllas: ”Fick förlita oss på telefontolk tidigare”– Språket är en riskfaktor vid all vård, och riskerna minskar när patient och personal förstår varandra. Utöver att tolka så kan kulturdoulan förklara mycket av det som sker. Det ger ökade förståelse både för kvinnan och för vår personal.
Utöver det så stöttar och förklarar doulan även för pappan om han finns med.
Bestämt i förväg
Redan när en gravid kvinna som inte kan svenska tar kontakt med mödrahälsovården tas frågan om doula upp.
– Hon måste ge sitt tillstånd, det är inte så att kulturdoulan bara kliver in i lokalen när förlossningen pågår. Om kvinnorna är tveksamma så försöker vi övertala eftersom vi vet hur bra det fungerar. De som avböjer tar ofta med sig en väninna istället, och det går ju också bra, säger Anna Rilfors.
Alla gav beröm
Förra hösten gjordes en utvärdering av doulorna då de själva, de födande kvinnorna samt personalen tillfrågades. Alla var positiva.
– Det är fortfarande ett projekt inom Region Västerbotten men vi jobbar för att det ska bli permanent, avslutar Maria Trotsman.