Johannes Lindström, 24, konstaterar att beskedet innebär högre press för vissa anställda. ”Många har flyttat långt för att komma hit. Det är otroligt tråkigt för dem”, säger han. Till höger syns kollegan Max Elveros, 21.
Han och Max Elveros, som är 21 år, har arbetat på batterifabriken sedan sommaren 2022.
De och alla andra medarbetare fick vid torsdagens informationsmöte bland annat veta att konkursförvaltaren Mikael Kubu meddelade att det kommer att bli stora nedskärningar, men exakt hur många av de 900 medarbetarna som berörs ville han inte svara på.
Vädret den här torsdagen går nog i linje med känslorna hos många – gråkallt, dystert och blåsigt. Ute på Northvoltområdet, där det tidigare myllrade av liv och rörelse, är det så gott som tomt på flera platser. En trasig skylt med texten Northvolt ligger slängd på marken och parkeringar gapar tomma.
– Om det hade känts stabilare här så hade jag gärna stannat, säger Johannes och Max tillägger:
– Det här drabbar ju hela stan och det är nog många som flyttar härifrån.
Tror ni de unga drar från Skellefteå?
– Det är svårt att säga. Det är många som det är högre press på. Jag känner själv att visst, det är tråkigt att tvingas hitta nytt jobb, men jag har inte så mycket på spel. Många har flyttat väldigt långt för att komma hit och det är otroligt tråkigt för dem, säger Johannes.
Han tänker söka arbete någon annanstans.
– Jag tror det blir att plugga i höst. Tekniskt basår först, säger Max.
Finns det någon chans att batteriproduktion blir kvar i Skellefteå?
– Jag hoppas ju på det, men … säger Johannes och låter meningen hänga i luften. Max fortsätter:
– Kanske längre fram, men inte just nu. Det är om någon kommer och köper det. Då tror jag det finns en chans.
Produktionen kommer att trappas ner och i slutet av juni är det slutproducerat i Skellefteå.
Alma Martin, 24, säger att hon inte är förvånad över torsdagens besked.
– Det är något man har vetat ska komma. Det är nästan skönt att få veta istället för att gå och vänta på när det ska ta slut, säger hon.
Så det är nästan en lättnad?
– Ja, för vissa i alla fall. Att inte behöva stå ut en månad i taget, men det är nog mest Skelleftebor som känner så. Det är ju många som oroar sig för sitt visum och så där.
Hon säger också att hon inte är orolig för egen del och att hon kanske börjar plugga eller letar efter något annat jobb.
– Det känns som att det löser sig. Jag har ju familj här och folk omkring mig som ett skyddsnät.