”Inget vi kunde föreställa oss när vi gjorde strategin”

Lorents Burman har en stark tro på att målen kan nås i och med den utveckling som förväntas ske i Skellefteå närmaste åren.

Foto: Arkivbild. Leif Andersson

Lorents Burman har inte läst rapporten än, men när Norran redogör för slutsatserna verkar han inte bekymrad.

– När vi gjorde strategin sa vi att det kommer att ta tid. Vi kommer inte att öka med 500 personer per år direkt. Jag sa att det är som ett gummiband, det vänder snabbt i Skellefteå, säger han.

Nästa år tror han att vi kommer att märka av detta. Och förklaringen är de industrisatsningar som sker i kommunen och följdeffekterna det får.

– Northvolts etablering ger fler etableringar och ännu fler arbetstillfällen. Varje dag får vi förfrågningar från företag som är intresserade av Skellefteå. Arbetstillfällena kommer att öka dramatiskt från nästa år och fram till 2025.

Vi behöver hjälp utifrån.

Inte föreställa sig

För Skellefteå innebär detta en stor utmaning för att utbilda alla som också behöver utbildning för den nya arbetsmarknaden.

– Vi står inför att ha tusentals nya arbetstillfällen, men inte nog med människor som kan arbeta. Vi behöver utbildningar för hela arbetsmarknaden, eftersom det också kommer att bli mer rotation i arbetslivet. Nu jobbar vi för att klara av detta. Det är spännande, men inget vi kunde föreställa oss när vi gjorde strategin.

Norran påpekar att situationen är ansträngd i skolorna efter sparåtgärder. Det är inget positivt utgångsläge för utbildning.

– Jag tycker det är en missvisande bild att kommunen sparar på skolan.

Han betonar att kommunen satsat mycket pengar på att bygga nya skolor och förskolor och att nämnden också fått skriva av stora underskott och dessutom fått extra tillskott.

– Samtidigt ska vi vara ärliga. Skolan hade en negativ trend med färre och färre elever och under många år fick den mindre resurstillskott. När allt vänder, som nu, är utgångsläget lägre. Det tar tid att jobba upp nivån.

Men rektorer tvingas prioritera bort resurser till svagare elever, påpekar Norran. Dessutom visar rapporten negativa trender inom skolområdet.

Hur rimmar detta med målen i strategin?

– Skolan får pengar och ska göra bedömningar om vad de ska satsa på. Jag önskar förstås att det fanns ekonomi att kunna erbjuda allt, men det klarar inte ens Skellefteå kommun. Vi försöker vara behjälpliga så att skolan klarar uppdraget så långt som möjligt.

För att öka kompetensen inom högre utbildning förs i dag samtal med regeringen och utbildningsdepartementet.

– Vi behöver hjälp utifrån. På sikt tror jag på en högre kunskapsnivå.

Kvinnor flyttar i högre grad än män från kommunen.

Hur ser du på det?

– Utvecklingen kommer att innebära att färre generellt väljer att flytta. Fler kommer att återvända och nya medborgare flyttar in. Det är ett fenomen i många Norrlandskommuner att kvinnorna flyttar mer. Vi måste därför ha mer än jobb och bostad att erbjuda.

Han nämner fritidssysselsättningar, rekreationsaktiviteter, evenemang, möjligheter att utöva idrott och kultur.

– Det finns kritik mot kulturhuset, men det spelar en avgörande roll för en stor kategori människor. Det handlar inte bara om ett bibliotek.

Rekord varje år

Han tycker det är fel att göra en jämförelse när det gäller bostadsbyggande från 2010 eftersom det var först 2015 som byggandet satte igång på allvar i kommunen. Cirka hundra bostäder har byggts varje år sedan dess. Förra året var det en fördubbling och under 2020 räknar man med att 300 bostäder byggs.

– Det är också möjligt att påbörja planering av 900 nya bostäder under året. Följande år kan vi räkna med att det blir rekordår varje år.

Han påpekar att det bara var Skebo som byggde bostäder 2013. Två år senare fanns tio aktörer som ville bygga. Nu räknar Lorents Burman med att det finns ett 30-tal.

– Utmaningen nu är att hinna färdigt alla bostäder för de nya invånarna. Skellefteådalen möjliggör femtusen bostäder, men det räcker inte. Fler och fler aktörer visar nu intresse för att bygga utanför Skellefteå.

Han nämnder att intresset bland annat är stort för Bureå men även för Bergsbyn, Ursviken och Kåge.

Fler vill åka buss

Lorents Burman tror även att kollektivtrafikens mål kommer att klaras på grund av alla nya invånare som flyttar hit och ändrat beteende, bland annat på grund av klimatdiskussionerna.

– Vi har sjösatt det nya kollektivtrafiksystemet och trots att det förekommit mycket störningar nu i början har ändå resandet ökat under hösten. Jag hade faktiskt inte förväntat mig det. Jag tror även att de nya invånarna kommer att vara mer benägna att nyttja kollektivtrafiken.