Hann gå gymnasiet i tre månader – sedan stängde skolan

Svårare att hitta motivationen att plugga och en saknad efter vännerna och lite mer variation, men å andra sidan mycket friare och mindre tider att passa på dagarna. Det tycker två elever om att sitta hemma och studera – som de gjort i stort sett hela sin tid på gymnasiet.

Hanna Eriksson och Esther Granskär.

Hanna Eriksson och Esther Granskär.

Foto: Privat

Skellefteå2021-03-26 10:00

Kompisarna Hanna Eriksson och Esther Granskär går ettan på samhällsvetenskapsprogrammet på Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå. De hann bara gå gymnasiet i tre månader innan de fick börja plugga på distans. Lyckligtvis hann de lära känna varandra och andra i klassen innan de splittrades upp och fick börja sitta hemma. 

Tjejerna säger att det var rätt tråkigt från början, men att de har vant sig mer och mer. Det finns tydliga fördelar med att inte behöva kliva upp tidigt och ta sig till skolan om dagarna.

– Jag kan ligga i sängen hela dagen om jag vill och göra allt i min egen takt. Jag behöver inte gå upp en viss tid och göra mig klar, nu kan jag göra mig klar vid 10 om jag vill. Det är mer frihet nu, säger Esther och får medhåll av Hanna:

– Jag får sovmorgon och kan vakna precis innan jag börjar, säger hon. 

Samtidigt kan det ibland vara svårt att ta tag i saker och ting.

– Det är mycket uppgifter som ska göras och det blir mycket på samma gång, och jag har svårare att hålla motivationen uppe när jag pluggar hemma, menar Hanna.

Esther tillägger:

– Nu gör jag mycket i sista sekund, tidigare hade jag mer marginal med mitt skolarbete. Det är egentligen bäst att vara på plats i skolan. Har man ingen motivation så går det ut över skolarbetet.

Hon tar också upp en annan aspekt av att sitta hemma:

– Förut när man var på skolan och det blev fredag så kändes det roligt och man hade sett fram emot helgen hela veckan. Nu är det inte samma sak för veckan och helgen är samma, man har inte riktigt något att längta efter.

Bristen på det sociala umgänget är påtaglig. 

– Jag gillade att träffa mycket folk innan pandemin, så det saknar jag, och att inte behöva vara hemma hela tiden, säger Hanna.

– Jag saknar att träffa andra än de i min familj och sociala bubbla, tillägger Esther. 

För Hanna Eriksson, som håller på med modern dans och jazzdans, har pandemin också inneburit att hon inte har kunnat utöva sin idrott på samma sätt – fram tills nu.

– Nu ska den dra igång igen så det känns kul. Förra terminen hade vi dans på distans via Zoom, men det har vi inte haft en här terminen, allt har varit inställt i flera månader, säger hon. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!