Ny satsning för att minska benskörhet

Eva-Britt Norberg och Katrin Lundmark vet hur ont det gör Àr att fÄ frakturer. Och de Àr inte ensamma om att bryta ben pÄ grund av benskörhet. Varannan kvinna och var fjÀrde man kommer under sin livstid att drabbas. Nu ska vÄrden bli bÀttre pÄ att upptÀcka och behandla detta.

Benskörheten har gjort att Katrin Lundmark blivit nÄgot kortare. "Som tur Àr har jag inte ont i ryggen Àn", sÀger hon.

Benskörheten har gjort att Katrin Lundmark blivit nÄgot kortare. "Som tur Àr har jag inte ont i ryggen Àn", sÀger hon.

Foto: Ulrika Nohlgren

SkellefteÄ2023-01-18 06:15

Eva-Britt Norberg har fĂ„tt frakturer pĂ„ vĂ€nsterarmen tre gĂ„nger. Först snubblade hon pĂ„ en matta och slog i armbĂ„gen, sedan halkade hon pĂ„ en isflĂ€ck pĂ„ vĂ„ren och överarmen gick rakt av. Tredje gĂ„ngen var det handleden som drabbades nĂ€r hon skulle testa sina nya lĂ€ngdskidor. 

– Det pĂ„verkar vardagen mycket. Kroppen minns smĂ€rtan och man blir hĂ€mmad och Ă€ngslig. Men man fĂ„r Ă€ven sĂ€mre rörlighet, blir svag och inaktiv pĂ„ grund av gipset, sĂ€ger hon.

Efter de tvÄ sista frakturerna gjordes bentÀthetsmÀtningar och sÄ fick hon diagnosen osteoporos.

Katrin Lundmark trivs med att hÄlla igÄng. Första tecknet pÄ att nÄgot inte stod rÀtt till var kanske att hon körde lite hÄrt pÄ en rot med cykeln och fick en fruktansvÀrd smÀrta mitt pÄ bröstbenet. NÄgot hade gÄtt sönder men nÄgon lÀkare besökte hon inte. Barnen tryckte pÄ om att hon skulle kolla upp hur det var med benen.

– Min mamma hade benskörhet och gick dubbelvikt mot slutet och opererade höften tre gĂ„nger. Det Ă€r klokt att gĂ„ och kolla sig om man bryter nĂ„got, sĂ€ger hon.

Även Katrin Lundmark fick en diagnos efter bentĂ€thetsmĂ€tning. BĂ„da har fĂ„tt behandling med lĂ€kemedel mot osteoporos via dropp en gĂ„ng per Ă„r. 

– Det fungerade bra. Jag gjorde det pĂ„ hĂ€lsocentralen och det tog nĂ„gon timme, sĂ€ger Eva-Britt Norberg.

Förutom det ska hon Àta D-vitamin. Hon hade önskat att det delades ut lite levnadsrÄd ocksÄ, kanske nÄgon broschyr, om vad man sjÀlv kan göra för att motverka urkalkningen.

– Det vore bra för mĂ„nga. Nu har jag skaffat mig information sjĂ€lv, delvis har jag kunskap via min profession. Jag vet att det Ă€r bra att hĂ„lla sig i rörelse och belasta skelettet för att förebygga problemen. SĂ„ Ă€r det viktigt att inte röka och fĂ„ medicin tidigt.

Eva-Britt avslöjar att hon brukar nyttja trĂ„kiga reklampauser vid tv:n till att studsa lite. 

– Stötarna Ă€r bra för skelettet.

Katrin, som fortfarande Àr yrkesverksam, skulle helst slippa vara ansiktet utÄt för osteoporos. Sin aktiva livsstil vill hon inte vara utan.

– Jag vill inte tĂ€nka att jag Ă€r gammal och skör. Jag vill kunna Ă„ka skidor utan att behöva vara rĂ€dd för att ramla, sĂ€ger hon.

Hon tillÀgger:

– Men jag Ă„ker Ă€ndĂ„. Jag har tyckt om att cykla, men mĂ„ste försöka vara lite klok för jag Ă€r vĂ€l lite klumpig och ivrig ibland, sĂ€ger Katrin Lundmark och skrattar.

– Samtidigt, om man Ă„ker skidor och faller sĂ„ kanske man inte kan Ă„ka pĂ„ en mĂ„nad, tillĂ€gger hon.

Eva-Britt sÀger att hon rör sig mycket men gÄr med spark och har brodd pÄ skorna för sÀkerhets skull vid halka.

De kÀnner mÄnga andra som har samma problem.

– Bara i stickjuntan Ă€r det tre stycken i samma Ă„lder som har osteoporos, sĂ€ger Eva-Britt Norberg.

BÄda Àr tacksamma över behandlingen och att sÄ mÄnga fÄr möjlighet till det.

– Det Ă€r viktigt att fortsĂ€tta tro pĂ„ sin kropp och att gilla sin kropp, sĂ€ger Katrin Lundmark.

Nu ska vĂ„rden bli Ă€nnu bĂ€ttre pĂ„ att fĂ„nga upp dem som riskerar problem. Strax före jul startade regionen ett arbete för att minska benskörhet hos befolkningen, vilket som nĂ€mnts Ă€r ett mycket vanligt problem. 

– Ju Ă€ldre vi blir, desto fler frakturer hinner vi fĂ„. Men det hĂ€r omrĂ„det har tyvĂ€rr varit styvmoderligt behandlat, sĂ€ger Johannes Norberg, specialistlĂ€kare i geriatrik.

Benbrotten kan förkorta livet och de kostar ocksĂ„ mycket. Höftfrakturer Ă€r en av de vanligaste frakturerna och de mĂ„ste enligt Johannes Norberg alltid opereras. 

– Det krĂ€ver sjukhusvĂ„rd en tid och det kostar flera hundra tusen kronor. Men det Ă€r bara de direkta vĂ„rdkostnaderna. MĂ„nga fĂ„r problem att gĂ„ och behöver rullstol eller gĂ„nghjĂ€lpmedel, hemtjĂ€nst och kanske korttidsboende, sĂ€ger han.

Dessutom avlider 40 procent av de som drabbas av höftfrakturer inom tre Är.

– Kan man skjuta pĂ„ de hĂ€r problemen Ă€r mycket vunnet, sĂ€ger Johannes Norberg.

Förutom höftfrakturer Àr det vanligt med handledsfrakturer, överarmsfrakturer, bÀckenfrakturer och kotkompressioner.

Det senare innebÀr att man kan bli kortare och fÄ svÄr ryggsmÀrta.

Varje Är drabbas cirka 2 000 personer i VÀsterbotten av detta. Det blir alltsÄ en ansenlig kostnad för samhÀllet.

Och problemen drabbar inte bara 80-plussare. De kan starta betydligt tidigare.

– Det kan ske Ă€ven i 25– 30-Ă„rsĂ„ldern. Men dĂ„ beror det exempelvis pĂ„ Ă€tstörning eller annan sjukdom. Vi utreder det noga om man Ă€r under 50 Ă„r. Fallrisken Ă€r dock mindre dĂ„ och dĂ€rmed orsakas fĂ€rre frakturer.

Han berÀttar att man Àven kan drabbas av graviditetsrelaterad osteoporos, men att det Àr sÀllsynt.

Nu ska vÄrden alltsÄ bli bÀttre pÄ att upptÀcka och förhindra ytterligare fall frÄn 50 Ärs Älder. Det Àr ungefÀr dÄ som den Äldersrelaterade benskörheten kan debutera.

Region VÀsterbotten har dÀrför börjat följa ett program som heter Frakturkedjan. Personer som kommer till sjukvÄrden efter att ha ramlat i samma plan, kanske snubblat eller stött i nÄgot och brutit sig, följs upp pÄ ett speciellt sÀtt. Det ska minska risken för att fÄ fler frakturer.

– Varannan som fĂ„tt en benskörhetsfraktur fĂ„r det igen och varannan av dessa frakturer kan förhindras med behandling, sĂ€ger Johannes Norberg.

Nytt Ă€r att det görs en bedömning av frakturrisken. De som fĂ„tt frakturen hamnar i ett register och fĂ„r ett frĂ„geformulĂ€r om de vill delta och fĂ„r Ă€ven svara pĂ„ frĂ„gor. DĂ€refter berĂ€knas frakturrisken. Det kan leda till att en del av dessa personer ocksĂ„ fĂ„r göra en bentĂ€thetsmĂ€tning. 

De som har hög risk för fler frakturer fÄr remiss till hÀlsocentralen. DÀr fÄr man komma överens om en behandling via primÀrvÄrden, exempelvis att ta lÀkemedel som bromsar nedbrytningen av ben.

– UngefĂ€r 20 procent av dem över 50 Ă„r, som kommer in med sĂ„dana frakturer, fĂ„r dĂ€refter behandling med benskörhetslĂ€kemedel. Siffran borde vara minst det dubbla. Man kan jĂ€mföra det med att personer som fĂ„tt stroke eller hjĂ€rtinfarkt fĂ„r förebyggande medicin, sĂ€ger Johannes Norberg.

Rent praktiskt sköts programmet av en osteoporoskoordinator i SkellefteÄ och en i UmeÄ.

Det hÀr blir ett sÀtt att komma Ät dagens brist pÄ förebyggande behandling hos patienter.

– Unga och friska kan bekymra sig för benskörhet, men de som Ă€r 80 plus Ă€r dessvĂ€rre inte sĂ„ bekymrade och risken uppmĂ€rksammas inte. De som Ă€r intresserade fĂ„r ocksĂ„ mest behandling. Vi vill komma Ă„t de som har störst risk för fler frakturer, Ă€ldre med tidigare fraktur.

Benskörhet – osteoporos

Beror pÄ:

Naturligt Äldrande. Det blir en tydligt ökning bland kvinnor efter klimakteriet, nÀr man förlorar östrogen.

Rökning.

Vissa lÀkemedel, framför allt kortisonbehandling i tablettform som ökar hastigheten av bennedbrytning.

Vissa sjukdomar, bland annat inflammatoriska sjukdomar, Ă€mnesomsĂ€ttningssjukdomar, brist pĂ„ testosteron och tidigt klimakterium. 

Ärftlighet.

Alltför ensidig kost utan kalcium.

Problem med att ta upp Àmnen med tarmen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!