Det var efter att Skelleftepolisen den 4 mars fått in en anmälan från kommunens socialtjänst om misstankar om våldtäkt mot barn som de två föräldrarna anhölls i sin frånvaro av åklagare. De kunde gripas samma dag, det handlade om två unga målsäganden.
Efter olika utredningsåtgärder beslutade åklagare Anna Lundberg att de två föräldrarna skulle begäras häktade, misstänkta för våldtäkt mot barn.
Utifrån vad som framkommit i förhör och genom andra uppgifter uppgav åklagaren en lång brottstid, mellan den 30 april 2024 och 4 mars i år.
Häktningsförhandlingarna hölls på fredagseftermiddagen den 6 mars bakom stängda dörrar. Men inledningsvis framgick det via de två misstänktas försvarsadvokater att föräldrarna förnekar den grova brottsmisstanken.
Skellefteå tingsrätt fann fyra skäl för att föräldrarna skulle häktas på sannolika skäl misstänkta för våldtäkt mot barn: att de kan lämna landet och undandra sig straff, att de på fri fot kan försvåra utredningen, fortsätta att begå brott samt det höga minimistraffet för brottet – tre års fängelse – vilket kallas för obligatorisk häktningsgrund.
Den 21 mars beslutade tingsrätten att mannen och kvinnan skulle stanna kvar i häktet och att de fortfarande var på sannolika skäl misstänkta för det allvarliga brottet.
– Min klient förnekar brott och yrkar på att tingsrätten omedelbart försätter honom på fri fot, meddelade advokat Linda Sundlöf.
Jens Nyström är försvarare för kvinnan. Hon hade inte begärt en omhäktningsförhandling.
Men när de nyligen var dags för ytterligare omhäktningsförhandlingar valde plötsligt åklagare Anna Lundberg att meddela Skellefteå tingsrätt ”beslut om att häva häktningsbeslut”, som gällde både mannen och kvinnan.
Kort sagt: de släpptes ut från häktet.
Åklagare Anna Lundberg vill inte lämna några kommentarer kring beskedet och de exakta skälen till varför mannen och kvinnan släpptes fri:
– Det finns inga offentliga besked att lämna, säger hon.
Inte heller polisen i Skellefteå, som utreder ärendet, vill lämna några kommentarer utan hänvisar till förundersökningsledaren Anna Lundberg.
Men det enda rimliga när brottsmisstänkta personer släpps fri, efter att det först funnits fyrdubbla skäl för häktning och tingsrätten bedömt bevisningen som ”sannolika skäl”, är att bevisningen försvagats eller åtminstone inte stärkts tillräckligt mycket för att fortsätta hålla dessa frihetsberövade.
En åklagare måste nämligen regelbundet ompröva bevisläget och göra en bedömning om det är proportionerligt att en person ska vara kvar i häktet.
Advokat Jens Nyström, som alltså företräder mamman, är inne på samma spår:
– Med tanke på att det är så allvarliga brottsanklagelserna är det enda rimliga att misstankarna kraftigt har försvagats, det är slutsatsen jag drar. Det finns i dag inget besked att förundersökningen är nedlagd, men vi hyser en stark förhoppning att utredningen längre fram kommer att läggas ned. Och i förhör har ju min klient förnekat brott.
Linda Sundlöf, som är mannens försvarare, säger om beskedet att klienten släpptes fri:
– Jag vill inte göra någon tolkning av åklagarens beslut. Nu får vi avvakta den fortsatta utredningen. Min klient förnekar brott och hoppas att förundersökningen snart kommer att läggas ned.
Advokat Fredrik Elveros är ombud för ett av de målsägande barnen:
– Jag har inga kommentarer att ge i ärendet, säger han.