âJag sĂ„g nyligen en korvbrödssemla. Det var ingenting för migâ, sĂ€ger traditionsexperten Mattias Axelsson.
Att vi Ă€ter semlor över huvud taget har med den kristna fastlagen att göra. Fastlagen Ă€r alltsĂ„ de förberedande dagarna innan fastan. Den bestĂ„r av fastlagssöndagen (eller flĂ€sksöndag), blĂ„ mĂ„ndag (eller bullmĂ„ndag) samt fettisdagen â numera Ă€ven kallad semmeldagen.
â Det Ă€r dĂ„ man ska Ă€ta semlor, enligt mig. Fastlagen fĂ„r nĂ„gon typ av crescendo pĂ„ sjĂ€lva fettisdagen, sĂ€ger Mattias Axelsson.
Det Ă€r framförallt den katolska kyrkan som fastar inför pĂ„sken. âJu mer religiöst Sverige har varit desto hĂ„rdare har man hĂ„llit pĂ„ reglerna. Men i och med att Sverige inte varit katolskt frĂ„n 1500-talet och framĂ„t sĂ„ har det inte varit sĂ„ jĂ€kla viktigtâ, sĂ€ger Axelsson.
â Problemet Ă€r att man frĂ„n konditoriers och affĂ€rers sida gĂ€rna vill förlĂ€nga den hĂ€r tiden dĂ„ vi Ă€ter semlor. Men det ser vi i samband med de flesta högtider, och det Ă€r inte sĂ„ konstigt heller.
Ur ett försÀljningsperspektiv Àr det bÀttre att sÀlja bakverken flera veckor om Äret i stÀllet för att bara kunna sÀlja under en dag.
â Det gör att vi numera ser semlor i butiker i princip redan direkt efter jul. Ibland till och med innan jul. Det skaver ganska hĂ„rt. För mig Ă€r semlorna tydligt förknippade med fastlagen i allmĂ€nhet och fettisdagen i synnerhet.
Men att börja sÀlja semlor tidigt Àr inget nytt.
â Det har egentligen förekommit de senaste hundra Ă„ren, frĂ„n det att semlorna börjar bli en konditoribakelse. DĂ„ ökar ocksĂ„ tidsperioden dĂ„ vi Ă€ter semlor.
Mattias Axelsson hÄller sig till att Àta semlor under fastlagen. Norrans reporter Wilhelm Sandelin Anton (bilden) hÄller dÀremot inte hÄrt pÄ traditionerna.
1771 dog kung Adolf Fredrik av slaganfall, men det sĂ€gs ofta att han dog av för mĂ„nga semlor (eller hetvĂ€ggar). Efter hans död ville skalden Johan Gabriel Oxenstierna att hetvĂ€ggen skulle förbjudas och âdrivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begĂ„tt ett kungamordâ. Det skriver Nordiska museet pĂ„ sin hemsida.
Det historiskt utdragna semmelÀtandet har ocksÄ fört med sig starka Äsikter i alla tider.
â Det finns exempel frĂ„n bĂ„de 30-, 50- och 70-tal pĂ„ insĂ€ndare dĂ€r folk beklagar sig över att semlesĂ€songen börjar för tidigt. Man beklagar sig över traditionernas förfall.
Samtidigt sÀger Mattias Axelsson att traditionerna stÀndigt förÀndras.
â PĂ„ senare tid finns den hĂ€r myriaden av olika semmelvarienter. Det börjar nĂ„gonstans med semmelwrappen och sen kom nutellasemlan, korvbrödssemlan och hamburgersemlan...
Han tror att det hÀnger ihop med dagens sociala medie-tÀnk.
â Om du har en mĂ€rklig semla i dag kan du via sociala medier fĂ„ jĂ€ttestor spridning. Det finns ett intresse att hitta saker som ger âlikesâ och dĂ„ behöver man nĂ„got unikt.
Mattias Axelsson tror att semmelwrappen Ă€r hĂ€r för att stanna. âDet kommer nog att dyka upp lite nĂ„gra suspekta varianter av semlor framöver, men sen kommer det att mattas avâ, tror han. Arkivbild.
Vad tror du om framtiden?
â Jag tror att vi kommer se en âpeakâ av de absurda varianterna. Jag tror att marknaden Ă€r mĂ€ttad. Jag kan tĂ€nka mig att nĂ„gra nya varianter kommer finnas kvar om 30 Ă„r â de som folk faktiskt uppskattar. Semmelwrappen kan vara en sĂ„dan. Men de flesta kommer vi titta tillbaka pĂ„ med ett gott skratt.