Norran kunde tidigare i veckan berätta om den vapenhärva där fyra personer – en kvinna och tre män – misstänks för delaktighet i det grova vapenbrottet.
Kvinnan valde, i sällskap med minst ytterligare en person, att ta sig in i pappans bostad den 30 september. Därifrån stals tre kulgevär och ett hagelgevär från ett vapenskåp.
Hela tillvägagångssättet och händelser samma dygn gjorde att mannen misstänkte att hans dotter kunde ha med vapenstölden att göra.
Genom olika utredningsåtgärder riktades misstankarna mot de fyra personerna. De greps 3 oktober och åtalades häromdagen för grovt vapenbrott. I förhör har kvinnan erkänt vapenkuppen, de tre männen förnekar brott.
Norran kan i dag berätta om flera aktuella vapenbrottsutredningar med koppling till Skelleftebygden.
• Polisen utförde tidigare i år en husrannsakan i en fastighet i en by norr om Skellefteå. Polisen var på jakt efter en 27-årig man. I fastigheten hittades mannen sovandes intill ett avsågat hagelgevär. Straffet för det grova vapenbrottet blev fängelse i två och ett halvt år.
• En 41-åring greps för två månader efter en anmälan om ett våldsbrott. I bostaden hittade polisen ett kulgevär och en pistol, en signalpistol. Han har nu dömts till sju månaders fängelse för misshandel och vapenbrott.
• Nyligen åtalades en 42-årig man för vapenbrott efter att polisen upptäckte en revolver kaliber 44 hemma hos mannen.
David Helgesson är chef för vid grova brott-avdelningen vid polisen i Västerbotten:
– Det är flera anledningar till att stulna vapen som är på vift utgör en stor fara när de hamnar i kriminella miljö och sammanhang. I de här kretsarna begås brott, det brukas alkohol och/eller narkotika och de här personerna har ofta en total avsaknad av impulskontroll.
– Det gör att dessa vapen riskerar att användas i brottsliga sammanhang med alla de risker som detta kan medföra. Därför är det en mycket stor vinst varje gång som polisen kan beslagta vapen och frihetsberöva de här personerna, fortsätter David Helgesson.
Det finns flera kriterier att ta hänsyn till när ett vapenbrott ska bedömas som grovt: platsen för innehavet, vapnets relativa farlighet, antalet vapen och om vapnet innehafts i en sådan miljö att det typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning.
Flera av de större vapenhärvor som polisen avslöjat i Skelleftebygden på senare år har haft sistnämnda koppling: vapen har påträffats i kriminella miljöer.
Grovt vapenbrott har sedan 2018 två års fängelse som minimistraff. Det innebär att en åklagare kan begära den misstänkte häktad för vapenbrottet eftersom två års fängelse som minimistraff innebär obligatorisk häktningsgrund.
Hur ser du på att grovt vapenbrott numera har två års fängelse som minimistraff?
– Denna straffskärpning har hjälpt oss i vårt arbete att upptäcka och utreda grova vapenbrott, vi har fått betydligt fler häktade i väntan på åtal och rättegång. Och att stoppa personer och fordon och genomföra husrannsakningar är ett ständigt återkommande, förbyggande arbete som vi utför.
Många poliser jag pratat med beskriver vapen i dessa kriminella kretsar som ”tickande bomber”?
– Ja, de här vapnen medför mycket stora, potentiella risker. Varför vapnen stjäls kan man bara spekulera i men en del är väl att vapnen skapar skydd och trygghet.