Oavsett hur fort de springer är de för få, berättade en av sjuksköterskorna. Bilden är en genrebild.
Arbetssituationen har länge varit tufft på medicin-geriatriken vid Skellefteå sjukhus och problemen eskalerade under jul och nyår.
I januari larmade sjuksköterskor om att situationen var ohållbar. Oavsett hur fort de sprang så var de för få, enligt sjuksköterskor som Norran pratade med. De berättade om långa, stressiga arbetspass, om dagar med nio timmar arbete utan matuppehåll eller tolv timmar utan att hinna till toaletten. De hade knappt tid att äta eller gå på toaletten. De grät efter jobbet. Och de oroade sig för patientsäkerheten. Gränsen var nådd.
Huvudskyddsombuden lämnade in en 6:6 a-begäran om åtgärder för att få bukt med den ohållbara situationen.
– Om arbetsgivaren inte kommer med en bra plan så kan vi lämna det vidare till Arbetsmiljöverket, sa Johanna Davidsson, skyddsombud då.
Verksamhetschefen Marie Jinder berättade att hög beläggning och sjukfrånvaro ställde till det. En stor del var kopplat till att den kommunala omsorgen inte tog emot utskrivningsklara patienter. Mellan 12 och 25 utskrivningsklara vårdade per dygn under 2024. Det var alldeles för mycket, ansåg hon och även unikt i länet.
Mot slutet av februari skrev skyddsombudet till Arbetsmiljöverket. I april gjorde Arbetsmiljöverket en inspektion av avdelningen. Nu har problemet gått så långt att Arbetsmiljöverket hotar avdelningen med ett vite på 100 000 kronor om inte läget förbättras. Arbetsmiljöverket konstaterar att arbetsmiljön kan leda till att någon blir sjuk eller skadar sig.
Innan 5 juni måste de ha undersökt arbetsbelastningen för sjuksköterskorna och ta reda på om resurserna är anpassade till kraven i arbetet. De ska också göra en riskbedömning om någon kan drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet och sedan vidta åtgärder för att förebygga detta. Åtgärderna ska handla om minskade krav i arbetet och/eller att resurser för arbetet tillförs.
Och läget har inte förbättrats, enligt skyddsombudet Maria Jonasson.
– Vi har inte sjuksköterskor för att bemanna vårdplatserna, säger hon och konstaterar att det har fortsatt vara en sommarsituation sedan förra sommaren.
– Vi ser en stor risk nu att det här går ut över vår hälsa. Arbetsgivaren har inte gjort tillräckligt med åtgärder. Vi fortsätter tappa sjuksköterskekollegor. Det rekryteras, men fler försvinner, tillägger hon.
Hon har gått igenom sommarens scheman och känner en oro inför hur det ska gå.
– Vi är för få och de som jobbar har fruktansvärt tunga scheman. Ett fyraveckorsschema jag sett innebär tre veckor med sex arbetsdagar per vecka och endast ledighet på två dagar under dessa veckor. Arbetsgivaren har maxat schemat. Trots det finns det luckor.
Hon påpekar att dessa scheman innebär att det inte finns utrymme för anpassningar för olika individer. Därtill bygger det på att ingen blir sjuk eller måste vabba under sommaren. Maria Jonasson har även hjälpt tre kollegor med kontakt med Vårdförbundet eftersom deras semestrar har flyttats på fel sätt.
De har fortsatt en hög andel utskrivningsklara på avdelningarna.
– Jag upplever att kommunen är något snabbare nu på att ta hem dem, men oavsett det måste arbetsgivaren se till vår arbetsmiljö.
Hon tror att det blir svårt för arbetsgivaren att möta Arbetsmiljöverkets krav, men att det beror på när myndigheten vill att åtgärderna ska vara klara.
– Men krisen är nu. Sommaren har inte börjat och det är redan brist på sjuksköterskor.
Maria Jonasson berättar att oron är stor hos sjuksköterskorna.
– Man frågar sig hur man ska orka i sommar och hur man ska orka i höst. Vissa avdelningar stänger och man behöver arbeta med andra typer av patienter och eftersom verksamheten begränsas så måste vi också jobba med de allra sjukaste patienterna. Förra sommaren hade vi patienter i badrum, matsalar och korridorer.
Camilla Andersson förklarar att tyngre scheman är en effekt av att alla ska få sina fyra semesterveckor.
Norran har sökt verksamhetschef Marie Jinder för en kommentar utan framgång. Istället pratar vi med Camilla Andersson som är områdeschef för närsjukvården.
Enligt henne kommer ledningen att lämna in en plan för fortsätta åtgärder kring arbetsmiljön innan 5 juni.
– En del åtgärder har redan gjorts. Medicin-geriatriken har arbetat väldigt mycket med arbetsmiljöfrågor senaste två åren och gjort en del insatser redan. Julen och januari blev tufft – det kan vi inte förneka.
Hennes bild är att beläggningssituationen just nu är lite bättre än i januari. Inför sommaren ser läget ut ungefär som inför förra sommaren.
– Stora delar av bemanningen är lösta, men det finns ännu veckor som inte är helt klara. Det ska vi jobba med i dag.
Hon påpekar att de prioriterar att alla ska få fyra veckors semester.
– Baksidan är att det blir tyngre scheman de veckor då man jobbar för att möjliggöra detta.
Ett problem som kommit upp i år är att det är svårare att få tag i hyrpersonal.
– Tillgången är lägre i år. Det vittnar även Norrbotten om. Vi hade önskat att vi skulle få så många hyrsjuksköterskor som vi hade beställt.
Av de timmar hyrpersonal som de beställt har de fått 12 procent och det räcker inte långt.
Upplever du att kommunen tar hem utskrivningsklara snabbare?
– Det går upp och ner. Vi har haft flera veckor med ett bra flöde och så bygger det på sig igen. Under våren har det funnits perioder då det varit bra jämfört med förra året, säger Camilla Andersson.
Det finns en stor oro för arbetssituationen i sommar – vad säger du om det?
– Det är förstås en oro tills jag får höra att man fått klart schemat för sommaren
Hon påpekar samtidigt att det var oro inför förra sommaren, men att den i utvärderingen upplevdes som den bästa sommaren på tre år.
– Förutsättningarna i år är inte sämre. Vi hoppas kunna hålla oss på en liknande nivå i år, säger Camilla Andersson.