Dagen syftade till att skapa kontakter mellan människor från olika sammanhang, med olika kompetenser och från olika generationer.
– I möten mellan olikheter uppstår nya idéer, så Bygg Broar fungerar som en innovationsplattform som kan utveckla människor, företag och samhället, säger Anders Wistemar, som tillsammans med Lars Koverberg arrangerade temadagen.
Leila Karchaoui, som ibland kallas för ”glädjeministern”, är en av initiativtagarna till Bygg Broar konceptet. Hon har tidigare arrangerat tre event i Stockholm inom temat.
Leila, som var inledningstalare och moderator, berättar att konceptet är till för dem som vill få inspiration att bidra och göra skillnad för andra människor och som vill vara med och öka den humana hållbarheten i sin organisation och i samhället.
– Alla människor bär på en diamant och det är viktigt att man som människa lämnar något efter sig som är större än en själv. Jag vill göra skillnad i Sverige, säger hon.
Hennes vision är att öka engagemanget i den digitaliserade, globaliserade och snabbföränderliga världen.
– Vi vill bygga hållbara relationer, organisationer, affärer och ett hållbart Sverige i stort. Vår vision är att tillsammans med andra uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling, berättar Leila.
En av dagens föreläsare var Åsa Gustafsson, som har sina rötter i Bureå och som numera med basen i Stockholm driver konsultföretaget Futurista som specialiserat sig på mångfald, inkludering och tillgänglighet för alla funktionsvariationer.
– Mångfald är lönsamt och är bra ända till sista raden i årsredovisningen, säger hon.
Åsa konstaterar att med inkluderande och gott bemötande, högre tillit till varandra, effektivare och roligare möten så sänker man stressnivåer och blir bättre på innovation och problemlösning.
– Vi är varandras arbetsmiljö, säger hon.
Åsa Gustafsson berättar att det i Sverige finns två miljoner människor med funktionsnedsättningar, varav de flesta är osynliga.
– 40 procent av alla self-made miljonärer i Storbritannien är dyslektiker och det finns också många framgångsrika svenska entreprenörer med dyslexi. Ingvar Kamprad är ett bra exempel på detta, säger Åsa och tar här även upp Virgins grundare Richard Branson.
Hon berättar också att NASA bara anställer astrofysiker med dyslexi när det gäller att hitta svarta hål i rymden.
– En dyslektiker är nämligen bättre på att ta in visuell information.
Åsa konstaterar vidare att personer med ADHD har stora möjligheter att lyckas bra i arbetslivet.
– De kan bli superhjältar om bemötandet av dem är inkluderande eftersom de ofta tänker utanför boxen, säger Åsa Gustafsson.
Greta Tunberg är enligt henne ett bra exempel på någon med asperger som lyckats liksom Vernon L. Smith som fick nobelpriset i ekonomi 2002.
Andra föreläsare under dagen var Per Johansson, Glada Hudik teatern, Ida Östensson, Make Equal, Pinar Basaran, generalsekreterare ICA-stiftelsen och Daniel Stenmark, ICA Kvantum Piteå.