Det finns brister i sjukhusens tekniska beredskap

Västerbottens sjukhus har brister i sin tekniska beredskap. Brister som kvarstår trots flera granskningsrapporter. Det anser landstingsrevisorerna. De pekar särskilt på en osäkerhet i vattenförsörjningen till NUS. ”Bilden i rapporten är inte helt rättvisande”, säger Ulf Widmark, regionens fastighetschef.

Långvariga uppehåll i el-, vatten- eller värmeförsörjning kan få allvarliga konsekvenser för sjukhus. Landstingsrevisorerna ser brister i regionens beredskap.

Långvariga uppehåll i el-, vatten- eller värmeförsörjning kan få allvarliga konsekvenser för sjukhus. Landstingsrevisorerna ser brister i regionens beredskap.

Foto: Jenny Petersson

Skellefteå2021-02-05 06:15

Landstingsrevisorerna har granskat hur robusta regionens sjukhus är. Med robusthet avses här hur väl beredskapen är för eventuella kriser. Inte bara för krig, utan även för andra allvarliga situationer, som naturkatastrofer som översvämningar och stora olyckor med många skadade. Det kan även handla om andra svåra påfrestningar på samhället, som allvarlig smitta eller terrorism.

Långvariga uppehåll i el-, vatten- eller värmeförsörjning kan få allvarliga konsekvenser för ett sjukhus. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rekommenderar därför i en vägledande text att sjukhusen bör ha egna reservanordningar för detta. För el och värme finns det vid samtliga sjukhus i länet, men för vatten saknas det i Umeå och Skellefteå. Inte heller Lycksele har en andra vatteningång, däremot finns en reservförsörjning via en tankbil. 

Revisorerna påtalade 2017 brister i avloppsnätet vid samtliga regionens sjukhus. 2020 var bristerna ”åtgärdade, eller planerade att åtgärdas”, enligt rapporten. 

Revisorerna kritiserar att varken regionstyrelsen eller hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat om hur robusta sjukhusen ska vara. Det finns därför en risk, skriver revisorerna, att ansvariga politiker och chefer inte har en tillräcklig styrning och kontroll. Och det är inte första gången revisorerna lyfter frågan. Brister har påtalats 2011, 2014 och 2017. En återkommande brist, som beskrivs som ”särskilt oroande” är att det endast finns en ingång för vatten till Norrlands universitetssjukhus, NUS. Och i december 2020 fanns fortfarande inga konkreta planer eller beslut på en andra vattenledning. I rapporten framgår att regionens fastighetschef bedömde en lösning vara 2-3 år bort, medan regionens leverantör Vakin svarade 6 år.  

– Just detta blev lite orättvist beskrivet. Jag blev förvånad över uppgiften om 6 år, de vi samtalar med på Vakin har en annan bild, säger Ulf Widmark, fastighetschef. 

Han berättar att det vid NUS redan i dag finns en back-up lösning till vatten, bestående av en vattenreservoar vid Hamrinsberget. 

undefined
Vid Skellefteå finns två alternativa vatteningångar. Detta gynnade sjukhuset vid cryptosporidiumutbrottet 2011.

Vid Skellefteå lasarett påpekade revisorerna 2017 att en reservlösning för gas saknades. Det finns i dag. Den uppdaterades i somras och består nu av en modern anläggning med två vägar in.

Längre eller kortare elavbrott uppstår i princip flera gånger per år, och hanteras med reservaggregat. Men även dessa kan strula. Vid ett elavbrott på Skellefteå lasarett 2013 stod sjukhuset utan el i cirka 40 minuter. Men regionen har ännu inte, vid något av sina sjukhus, drabbats av en kris där en reservlösning för värme eller gas har krävts. 

– Men vi ska självklart inte leva på tur. Sådana situationer får helt enkelt inte uppstå, säger Ulf Widmark.

Cryptosporidiumutbrottet i Skellefteå 2011 är ett exempel på när en reservförsörjning för vatten har behövts. Skellefteå lasarett hade då två vattenanslutningar, och kunde stänga av den ena. 

– Nu när Abborren försvinner har vi bara leverans från ett vattenverk igen. Samtal pågår om en lösning.

undefined
Ulf Widmark, fastighetschef på Region Västerbotten.

Ytterligare ett problem som lyftes 2017 handlar om bristande dokumentation av rör och ledningar för vatten, avlopp, värme och el. Problemen har enligt Ulf Widmark ”minimerats” i dag, men är svåra att helt komma tillrätta med. När Norran begär ut avvikelser från 2020 till idag, som uppstått under byggarbete finns ett par händelser som uppstått kring ledningar. Vid två tillfällen har verksamheter tvingats evakuera, en gång på grund av en kapad vattenledning, en annan gång på grund av att ett avstängt avlopp råkade användas.  

– De viktigaste flödena, inkommande vatten, utgående avloppsledningar, har vi bra koll på. Det kan fortfarande finnas rör vi inte hittar, eller rör som inte ligger i enlighet med gamla ritningar. Men dessa ingår inte i den infrastruktur där vi behöver en backup, säger Ulf Widmark.

Ett annat problem är vad meteorologer kallar hundraårsregn. Det syftar på extremt kraftig nederbörd som statistiskt sett inträffar en gång på hundra år. Här ligger regionen i startgroparna för att vidta åtgärder.

– Det kan exempelvis handla om vår känslighet vid översvämningar, och hur vi bör leda om vatten. Samt om vi bör se över vilken utrustning som förvaras på källarplan, säger Ulf Widmark. 

Extrema händelser

2008 inträffade en brand på ett sjukhus i London. Mitt i branden försökte kirurger avsluta sina operationer. Personal och patienter kunde efter cirka två timmar evakueras till närliggande sjukhus.

Ett åskväder 2006 orsakade telebortfall vid sjukhuset i Örebro och Lindesbergs lasarett. I Örebro var alla akutnummer för personsökning vid larm ur funktion i femton timmar.

Stormen Gudrun drog in över Götaland och sydligaste Svealand 8 januari 2005. Den 30 januari var fortfarande 12 800 hushåll utan el.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!