"Taxklackar" Àr ordet. Och medan de jubilerande eleverna i den forna halvklassiska latinklassen vid SkellefteÄ LÀroverk (numera SkellefteÄ museum) fortsÀtter att fÀrdas uppÄt sÄ fortsÀtter minnena att strömma till.
- I lastutrymmet dÀrbak, dÀr brukade mjölkhÀmtarna stÄ.
Minns Äksjukan
Det Ă€r inte bara synintrycken som triggar igĂ„ng minnesbilderna frĂ„n den tid dĂ„ denna buss och detta land betraktade vĂ€nstertrafik som det normala sĂ€ttet att fĂ€rdas pĂ„. Ăven den omisskĂ€nneliga doften av avgaser inne i bussen fĂ„r kroppen, och sĂ€rskilt magen, att dra sig till minnes sinnessensationer som var stĂ€ndigt Ă„terkommande pĂ„ forna tiders krokiga och skumpiga vĂ€gar: Ă ksjukan - osalig i Ă„minnelse.
"Vi har trÀffats flera gÄnger, har firat bÄde 25-, 45- och 50-Ärsjubileum."
Tack och lov har studentjubileets organisatörer satsat pÄ korta strÀckor med tÀta stopp. NÀr chauffören, tillika bussens Àgare och stolta renoverare, Gösta Hellgren slutligen parkerar sin ögonsten frÄn 1934 av mÀrket Volvo en bit frÄn Vitbergsstugan (den ser sÄ sorglig ut, tycker resenÀrerna), dÄ Àr det idel friska vindar som sveper bort alla eventuella begynnande illamÄenden.
Flera trÀffar
Det Ă€r inte första gĂ„ngen de forna klasskompisarna Ă€gnar sig Ă„t Ă„terseendets glĂ€dje och nostalgiska Ă„terblickar. Ăven de som bor i USA har mött upp tidigare.
- Vi har trÀffats flera gÄnger, har firat bÄde 25-, 45- och 50-Ärsjubileum, berÀttar en av organisatörerna, Inez Hellgren, som dessutom Àr slÀkt med chauffören.
FrÄn Vitberget bÀr det sedan av nerÄt stan, till Landskyrkan dÀr den kunnige prÀsten Lars Jonsson berÀttar om platsens och kyrkans historia.
Sedan dricks det kaffe pÄ StiftsgÄrden.
Sedan bÀr det ivÀg till deras gamla skola, NordanÄ, dÀr sÄ mycket Àr sÄ förÀndrat. Men dÀr sÄ mycket annat ÀndÄ Àr sig sÄ förunderligt likt. Det har andra studenter sagt förr, sÄ det Àr sÀkert sant.