Alla svenska kommuner har ett visst ansvar för samiskan, eftersom den är ett nationellt minoritetsspråk. Det regleras i språklagen. Ännu ett sådant minoritetsspråk är finska.
Ännu en lag som gäller alla kommuner är minoritetslagen, den säger att man ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter, skydda och främja deras språk samt främja deras möjlighet att behålla sin kultur.
Utöver detta finns möjlighet att vara ett särskilt förvaltningsområde för tre av minoriteterna; finska, samiska och meänkieli. Då tar man ett utökat ansvar och lovar att medborgare ska kunna prata sitt språk i kontakterna med en beslutsfattande myndighet. Även skriftlig korrespondens ska kunna hanteras. Förskola och äldreomsorg ska kunna ordnas där man helt eller till stor del ska få prata sitt minoritetsspråk.
Vissa av Sveriges kommuner måste vara med i sådana här förvaltningsområden, för övriga är det frivilligt.
Skellefteå kommun har ingen skyldighet enligt lagen, men ansökte och beviljades att bli finsk förvaltningskommun år 2018.
Den fråga som nu är på bordet är om man ska bli detta även för samiska språken. I så fall ska ansökan skickas senast 1 mars.
Man gör ansökan till regeringen och om den beviljas har man rätt till stöd för kostnader. För Skellefteås del skulle det handla om cirka en miljon kronor per år, och tillsammans med pengarna för den finska delen får man då 1 490 000 kronor per år.
Kommunstyrelsen har föreslagit att man ska gå med, och strax före jul hade nämnderna frågan på sitt bord. Förslaget innebär att man går med 2023, och för pengarna ska man bland annat ha en anställd samordnare. Det finns redan en samordnare för finska och man tänker att samma person har båda delarna, även om man inser att personen knappast kan båda språken.
Den största tveksamheten märks hos för- och grundskolenämnden. De svarar att de i sak är positiva, men vill skjuta upp ansökan med ett år. Först vill de ha en ekonomisk utvärdering av det finska förvaltningsområdet.
Om kommunen går med redan 2023 påpekas att en förskola måste skapas med samisktalande personal. Det befaras bli svårt att hitta personal som både kan språket och har den rätta formella kompetensen. Det blir också svårt med placeringen av förskolan, då det oavsett vilken ort som väljs troligen kommer att vara barn som får långt dit. Skulle få barn vara med i gruppen blir det svårt att bedriva en bra verksamhet på samiska.
För och grundskolenämnden motsätter sig förslaget att den samiska samordnaren också ska hålla i finska. Det anses bättre om man har två samordnare som kan täcka upp för varandra. Då blir sårbarheten mindre ifall någon är sjuk eller byter jobb. Dessutom får man då samordnare som kan rätt språk.
Nämnden för support och lokaler är positiv till förslaget, men även de lyfter språkfrågan. De ansvarar för kundtjänst och skriver att det är svårt att hitta personal som kan svara medborgarna på finska och det anses inte bli lättare att hålla personal som kan samiska.
Nämnden påpekar också att samiska är en grupp språk som har flera varianter och det blir nästintill omöjligt att kunna alla.
Bygg- och miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden har svarat att de är positiva.
Socialnämnden ska besluta om sitt svar i januari.