Kvinnan åtalas nu vid Skellefteå tingsrätt.
Den 26 juni 2024 anländer en kontrollant från länsstyrelsen till en gård i Skellefteå kommun. Hon är där för att göra en oanmäld inspektion.
Ett av klövdjuren beter sig avvikande. Djuret är ett par månader gammalt men mycket slött, ovanligt lugnt, skuttar inte runt utan ligger bara still i en foderhäck.
När ägaren lyfter på djuret möts kontrollanten av en chockartad syn:
Pungen har dragits åt med gummiband och balsnören. Den är uppsvullen och stor som en galia-melon (eller en grapefrukt, enligt ett annat utlåtande). Ingripandet beskrivs som mycket plågsamt.
Metoden är olaglig. Kastrering får endast ske av veterinär under bedövning.
Men djurägaren, en kvinna i 50-årsåldern, säger att hon trodde att ingreppet var tillåtet. Det ska visa sig att hon gjort samma sak förut. I förhör berättar hon varför hon gjorde det själv i stället för att åka till en veterinär:
– Det är långa avstånd och veterinärerna är inte kunniga när det gäller den här typen av djur.
Bakgrunden till den oanmälda inspektionen är ett tips. För ovanlighetens skull kommer det inte från allmänheten, utan inifrån länsstyrelsen. En anställd var på besök på gården i ett helt annat ärende och noterade att djuret inte mådde bra.
– När jag åkte från gården hade jag en dålig känsla i magen. Jag ringde och berättade vad jag sett, säger personen i förhör.
Både vid detta första besök och vid den efterföljande inspektionen berättar djurägaren öppet om vad hon gjort: hon har använt en tång för att klämma ihop pungen och sedan trätt på en gummiring och fäst den ovanför. Syftet är att strypa blodtillförseln så att testiklarna krymper och skrumpnar ihop. Djuret har varken fått bedövning eller smärtlindring.
Djuret låg i en foderhäck.
Men den här gången har något gått snett. Djurägaren säger att hon gjorde ingreppet när djuret var några veckor gammalt. Men vid länsstyrelsens besök hade det gått flera månader och pungen hade inte krympt – tvärtom hade den alltså svullnat upp och blivit onormalt stor. Djuret bedömdes vara i akut behov av vård.
Mellan de två besöken försökte ägaren göra om ingreppet i stället för att ta djuret till en veterinär eller avliva det. Utöver gummiband använde hon den här gången ett snöre för att kunna dra åt hårdare.
Detta förvärrade lidandet avsevärt, enligt ett utlåtande från en länsveterinär:
”Djuret har enligt min mening utsatts för kraftigt fysiskt lidande under lång tid. Själva anbringandet av gummibanden utan bedövning är mycket smärtsamt och det gör förstås ännu ondare om ett sedan tidigare ömt och inflammerat område utsätts för ett nytt ingrepp”.
Djuret avlivades efter länsstyrelsens inspektion.
I förhör berättar ägaren att hon lärt sig kastreringsmetoden av en veterinär för ”många år sedan”. Hon säger att hon in i det sista ville rädda djuret. När hon upptäckte att kastreringen gått snett gav hon djuret smärtstillande medel.
Hon säger att hon funderade på att ta djuret till en veterinär, men avstod på grund av långa avstånd och att hon alltså upplever veterinärerna som okunniga. Dessutom ville hon inte lämna sina andra djur ensamma, säger hon.
Kvinnan åtalas nu i första hand för grovt djurplågeri, i andra hand för brott mot djurskyddslagen. Hon vidgår händelseförloppet men hävdar alltså att hon inte visste att det var olagligt.