”Konstigt att Skellefteå inte ansökt tidigare”

Att bli en samisk förvaltningskommun är en stor möjlighet för Skellefteå kommun. Det tycker Ina Omma som är aktivist i samefrågor och del av ett nätverk för samer.

Ina Omma, Skellefteå, är drivande i ett nätverk för samer som bor inom kommunen.

Ina Omma, Skellefteå, är drivande i ett nätverk för samer som bor inom kommunen.

Foto: Pierre Eriksson

Skellefteå kommun2022-01-05 10:00

Ina Omma är eldsjäl i ett nätverk som samlar cirka 80 personer bosatta inom Skellefteå kommun. Oftast är bara en person per familj kontaktperson, så hon räknar med att antalet berörda är fler.

– Förr fanns en sameförening i Skellefteå men den har varit vilande i många år. Vi är några entusiaster som dragit igång ett nätverk, för det är enklare och man slipper följa formalia.

– Vi tyckte det var fint när 20 personer hade gått med och nu är vi alltså 80 och fler ansluter sig. Så vi har börjat tänka på att starta en formell förening igen. 

Om Skellefteå blir en samisk förvaltningskommun ser hon många fördelar. Kommunen får då statligt stöd för att göra saker som bör göras i vilket fall som helst. 

– Det handlar om att uppfylla behov som efterfrågas av medborgare, menar Ina Omma som själv är bosatt i Skellefteå stad. 

Hon tycker det är konstigt att det inte ansökts om att bli förvaltningskommun tidigare, och jämför med Umeå och Luleå som också ligger vid kusten, men som är med. 

- Det är märkligt att Skellefteå inte betraktat sig som samiskt medan kommunerna omkring oss gjort det.

När det gäller att kunna ringa till kommunen och prata samiska kan det ha symbolvärde men är kanske inte det första samer efterfrågar. Då tror hon att förskola och äldreomsorg kan vara mera viktigt för att upprätthålla samisk kultur. 

– Språket är en viktig bärare av kultur. Föräldrar har en viktig roll för att föra språket vidare och inom nätverket pratar vi samiska så gott det går när vi träffas. Vi har också ordnat barnaktiviteter då man lär varandra. Men alla föräldrar är kanske inte så bra på samiska och vill ändå att barnen ska få språket med sig, då kan förskolan vara en hjälp. 

Ina pratar samiska med närstående och hon säger att man växlar mellan samiska och svenska ungefär som vissa kan växla mellan bondska och rikssvenska. 

– Sedan har vi ju också olika dialekter och det jag talar är sydsamiska. 

Men kultur är mer än språk. Det Ina Omma vill kunna leva med, bevara och föra vidare till kommande generationer är ett samiskt sammanhang som flätas samman av historia, språk, mat, traditioner. 

– Som nätverk och eventuell blivande förening vill vi erbjuda en form av samlingsplats för allt detta. Det är därför vi varit så glada när allt fler velat ansluta sig, säger hon. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!