Norrans granskning av betygsresultaten i Skellefteås grundskolor har väckt både positiva reaktioner och kritik. Norran möter upp Mikael Johansson i Lärarförbundets lokaler.
– Det är bra att ni tittar på det. Eftersom den officiella statistiken fungerar som den gör så presenterades siffrorna med en eftersläpning. Men det finns fortfarande mycket att göra när det gäller likvärdigheten i skolan, säger han.
Han poängterar att statistiken riskerar att ge en felaktig bild av de skolor som presenterar sämre betygsresultat:
– Statistiken ger en bild av verkligheten vid ett tillfälle, men den säger inte allt. När man tittar på betygsutveckling är det svårt att se startpunkten. Om en elev var långt ifrån att klara ett enda kunskapsmål när hen börjar i årskurs sju, så kan ett F vara en fantastisk framgång för både läraren och eleven. Men det både läsare, lärare och arbetsgivare ser är att det behövs mer resurser till skolan.
Varför ser skillnaderna i resultat så olika ut?
– Det är en komplex fråga, men det behövs mer resurser där behoven är större. Det har pratats om boendesegregation i Skellefteå och delar av det påverkar skolan. Det har varit svårt, inte bara geografiskt. Om en lärare kan välja mellan att jobba på en skola med stora utmaningar eller en skola med många behöriga kollegor så är det inget svårt val, säger han.
Han menar att mer resurser krävs till skolan, men även riktade satsningar till områden med större utmaningar.
– Man behöver jobba hårdare för att behålla och rekrytera lärare till dessa områden. Det pågår satsningar genom Skolverket, bland annat i Jörn och Boliden. Men risken är att man gör för lite och att man gör det för sent, säger han.
Vad krävs för att förändra situationen?
– Man behöver jobba med lönesatsningar, men även förbättra förutsättningarna. Lärarna måste ha tillgång till material, tid för planering och tid för att jobba tillsammans. De behöver chefer som har bra förutsättningar för att sköta både det organisatoriska och det pedagogiska ledarskapet.
En undersökning från Lärarnas Riksförbund visar på stora brister när det kommer till elever som behöver särskilt stöd. Idag finns det krav på att lärare ska anpassa klassrumsundervisningen efter elevernas behov, samtidigt som det finns en brist på specialpedagoger.
– Jag tror vi är bra på att konstatera vilka behov en elev har, men det är en annan sak att ha råd och möjlighet att ge det stöd som eleverna behöver. Det kan handla om brist på specialpedagoger, men även brist på tid med vanliga lärare. Kraven på anpassad undervisning ökar. Det är inte konstigt, men det uppstår problem när resurserna till att göra anpassningar minskar. Lärarna betalar med en ökad arbetsbelastning, men även eleverna får betala. Det drabbar de svagaste eleverna först, säger Mikael Johansson.
Orkar lärarna med arbetssituationen?
– Vi har en bestämd uppfattning om att många väljer att inte jobba heltid, framför allt kvinnor. Andra väljer att lämna yrket och vi har medlemmar som blir sjukskrivna, både kortare och längre perioder, säger han.
Vad krävs för att förändra situationen, från politikernas sida?
– Politikerna måste se över finansieringen av skolan och resursfördelning mellan verksamheter. Skolan har under många år kämpat med underskott. Det handlar inte om att man bedriver en för dyr verksamhet, utan om att pengarna inte räcker till. Vi vill även att staten tar ett större ansvar, eftersom kommunerna är ansatta av en stigande ålder bland invånarna och minskade skatteintäkter. Även om vi nu hoppas att det ska vända i Skellefteå.
Mikael Johansson påpekar att Skellefteå, sett till rikssnittet, har en större andel utbildade och behöriga lärare. Samtidigt finns en oro för att de lämnar yrket.
– Vi har fantastiska lärare med hög utbildning och hög behörighetsgrad. Vi måste behålla dem och skapa en god arbetsmiljö med rimlig arbetsbelastning och en lön som gör att man känner att det är värt jobbet.
Men fördelningen av utbildade och behöriga lärare kan komma att förändras när Skellefteå växer.
– Man pratar om att vi ska ha en skolorganisation som ska växa med 25 procent. Om vi tänker att vi ska rekrytera och behålla lärare för att klara den ökningen - då har vi mycket kvar att göra, säger han.