Besluten har tagits om årets ombyggnad och entreprenören är redan upphandlad.
Belysningsavdelningen får tio miljoner per år för att förnya i byarna, och belysningschef Anders Saadio säger att pengarna dessvärre räcker till allt mindre jobb.
– När kriget bröt ut i Ukraina ökade priserna på koppar och stål, vilket påverkar våra inköp. Priserna går fortfarande upp, även om ökningen inte är lika snabb längre.
Sommarens pengar räcker till Hökmark, Mångbyn och Broänge, som ligger i närheten av Lövånger, samt Västomsundet, Norra Åbyn och Villvattnet som ligger utanför Burträsk.
Detta blir fjärde året Skellefteå kommun förnyar vägbelysning på landsbygd. Där före pågick ett mångårigt politiskt bråk om vilka regler som skulle gälla.
Från början ville socialdemokraterna ha tydliga och ganska strama regler eftersom det kostar mycket att byta överallt i alla byar. Sedan ändrade de sig och det slutliga beslutet i kommunfullmäktige blev att man skulle behålla belysningen om det finns två eller fler åretruntbebodda hus i en by.
Vad som hänt sedan dess är att många byar har fått förnyelse.
Varje gång en by är på tal gör tjänstemännen ett förslag och från och med i fjol får de också besluta, då frågan lagts på delegation.
Ibland har det hänt att bybor protesterar, eller att tjänstemännen känner osäkerhet. Då har frågan gått till politikerna och någon enstaka gång har förslagen då ändrats.
Två slags praxis har utformat sig när fullmäktiges beslut nu används i praktiken.
Det första är: Vad är en väg? Svaret är att den ska gå från en punkt till en annan utan avvikelser. Direkt det finns en korsning/avfart så börjar en ny väg. Det har påverkat i byar, när vägar som setts som "stickvägar" förlorat belysningen.
Om två bebodda hus ligger längs stickvägen, så kan de dock få belysning mellan sig.
– En del stickvägar har också förlorat belysningen eftersom de har för låg bärighet, eller att vi inte kan vända med våra servicefordon, säger Anders Saadio.
I vissa fall kan man ha tur och få belysning från en stickväg och ända till stora vägen. Det inträffar när de två partierna kan anslutas till samma belysningscentral, då blir det billigare att ha några extra lampor än att ha två centraler.
Nästa fråga är: Vad är en by? Det har visat sig att långdragna byar får hackas upp, och regeln om två hus i hela byn upphävs då. Finns det en lucka på minst 400 meter så hanterar man delarna var för sig och luckan förlorar sina lampor.
– 400 meter utan hus är en lång sträcka, och politikerna i samhällsbyggnadsnämnden har inte tagit något beslut om att utöka denna gräns, säger Anders Saadio.
Han tillägger att det kan finnas undantag om det exempelvis finns en byagård, sportanläggning eller busshållplats på den öde sträckan.
Kommunfullmäktiges stolta besked från november 2021, som lät extremt generöst, har alltså fått begränsningar när verkligheten kommit i kapp.
Anders Saadio som ansvarar för genomförandet anser att begränsningarna är en ekonomisk realitet. Det finns fortfarande många byar som ska förnyas och man måste komma framåt.
Dessutom säger han att det finns allt fler miljökrav kring belysning. Energimyndigheten har uppmanat kommuner att inte belysa vägar i onödan av miljöskäl, och det finns också hårdare regler kring störning av djurlivet.
Sara Keisu Lundh är ordförande i samhällsbyggnadsnämnden och satt med i kommunfullmäktige när reglerna togs. Hon tycker inte att det är ett svek mot byar nu när man nu använder en praxis som tillåter luckor.
– Vår tanke är att om det känns som en samlad by, så ska man hålla ihop den med lyse. Avgörande är inte byns namn, utan mera känslan kring vad som är en by, menar hon.
– Det finns alltid gränser som måste dras. Som jag har hört hittills så har folk i byarna varit ganska nöjda och att det anses vara generösa regler nu.
Hon ser inga problem med att nämnden numera har delegerat besluten om genomförande.