Ulrika Bergkvist sÀger att hon och hennes kollegor fÄr en familjÀr kontakt med patienterna.
PÄ cytostatikaenheten arbetar 2 till 4 sjuksköterskor varje vardag och enligt Ulrika Bergkvist Àr kontinuiteten god, mÄnga har varit i tjÀnst lÀnge vilket gör arbetsgruppen tight och sammansvetsad. Sedan 2006 har hon jobbat med cytostatikabehandling, innan dess arbetade hon pÄ kirurgavdelningen.
Maria Eklund Àr friskförklarad sedan 2013, men fÄr cytostatikabehandling. Orsaken Àr att man upptÀckt en förÀndring.
â Vi Ă€r i nulĂ€get sex sjuksköterskor som Ă€r inskolade pĂ„ enheten. Vi har gott rykte bland vĂ„ra patienter och mĂ„nga upplever en trygghet med en liten enhet och vi har jĂ€ttebra kommunikation mellan alla berörda enheter, det finns mĂ„nga fördelar med ett litet sjukhus, sĂ€ger hon.
Ulrika Bergkvist och Emma Fahlgren.
Emma Fahlgren och Ulrika Bergkvist packar upp medicinskt materiel som kommit frÄn UmeÄ.
Cytostatikabehandling pÄgÄr.
Ulrika och Ingrid gör iordning doserna för behandling med cytostatika.
Ulrika Bergkvist, Emma Fahlgren, Ingrid Kemi och Karin Lindqvist.
Cytostatika, eller cellgifter som det brukar kallas i folkmun, Àr benÀmning pÄ flera olika typer av lÀkemedel som hÀmmar cancercellers tillvÀxt.
Extra tid för information
MÄnga patienter fÄr sin cytostatika som dropp och behandlingen i SkellefteÄ sker under dagtid. Den kan ta alltifrÄn 15 minuter upp till mellan 6 och 7 timmar och under tiden fÄr patienten stanna pÄ avdelningen.
NÀr en patient kommer till cytostatikamottagningen för första gÄngen försöker Ulrika och hennes kollegor informera sÄ mycket som möjligt om behandlingen och eventuella biverkningar. De avsÀtter extra tid för just informationen. MÄnga gÄnger behöver den upprepas Àven om patienten varit till onkologen. Den situation som mÄnga befinner sig i nÀr man fÄtt en cancerdiagnos gör att man ofta inte tar in all information pÄ en gÄng.
â Det Ă€r ganska vanligt och dĂ€rför gĂ„r vi alltid igenom all information med vĂ„ra patienter innan vi börjar behandlingen, sĂ€ger Ulrika och fortsĂ€tter:
â Varje patient fĂ„r en individuell plan. Vilken behandling som rekommenderas beslutas utifrĂ„n en multidiciplinĂ€r konferens. NĂ€r det Ă€r klart sĂ„ delges patienten och det Ă€r viktigt att de kĂ€nner att de Ă€r delaktiga i behandlingsplanen som beslutas.
Under 2018 behandlades cirka 110 olika patienter med bröstcancer pÄ avdelningen. Den yngsta runt 30 Är och den Àldsta runt 85 Är.
JÀttenöjd med vÄrden
Maria Eklund Àr en av patienterna som fÄr cytostatikabehandling. Hon har haft bröstcancer, men Àr friskförklarad sedan 2013. Men hon sÀger att hennes vÀrde har rört sig litegrann och dÀrför fÄr hon cytostatikabehandling nu.
â Jag har aldrig haft biverkningar av cytostatikan och jag Ă€r jĂ€ttenöjd med vĂ„rden som jag fĂ„r hĂ€r och den kompetenta personalen. De kan anpassa tiderna för behandling sĂ„ det passar mig och jag kan sitta och jobba under tiden, sĂ„ jag behöver inte vara borta frĂ„n jobbet sĂ„ mycket, sĂ€ger Maria Eklund.
För henne tar varje behandlingstillfÀlle cirka tvÄ timmar.
Vanliga biverkningar vid cytostatikabehandling Àr illamÄende, trötthet, hÄravfall, infektionskÀnslighet och vÀrk i muskler och leder. Ulrika sÀger att man i första hand med hjÀlp av bland annat lÀkemedel försöker förebygga biverkningar, men Àven lindra dem nÀr de uppstÄr. Man uppmuntrar Àven till fysisk aktivitet, vilket Ulrika sÀger att studier visat sig minska biverkningar av behandlingen. Det gör det ocksÄ lÀttare för patienten att orka med sin behandling.
â Det patienterna brukar oroa sig mycket för Ă€r att de ska bli vĂ€ldigt illamĂ„ende och krĂ€kas hela tiden nĂ€r de fĂ„r cytostatika och sĂ„ var det nog för mĂ„nga förr, men det har kommit nya mediciner, sĂ€ger hon.
Onkolog frÄn UmeÄ
Cytostatika ges vanligtvis vid sex tillfÀllen. Vissa patienter behandlas innan operation, vilket sker för att krympa tumören. Andra fÄr cytostatika efter operation eller om sjukdomen kommer tillbaka.
De försöker ocksĂ„ se till sĂ„ en patient fĂ„r trĂ€ffa samma sjuksköterska â i den utstrĂ€ckning som det Ă€r möjligt. Och en dag i veckan kommer en onkolog frĂ„n UmeĂ„.
â Vi har ett nĂ€ra och bra samarbete med onkologkliniken i UmeĂ„, vilket Ă€r viktig eftersom det Ă€r onkologerna som ordinerar de flesta behandlingarna som vi ger.
PÄ avdelningen finns totalt tre behandlingsrum, en stor sal för flera patienter och tvÄ enkelrum.
â En del patienter vill ha med sig sina barn eller nĂ„gon anhörig och dĂ„ försöker vi se till sĂ„ att de fĂ„r eget rum under behandlingen, sĂ€ger Ulrika och fortsĂ€tter:
â NĂ„got som nog Ă€r ganska unikt för oss Ă€r att vi har öppen telefon. En patient eller anhörig kan alltid ringa oss pĂ„ dagarna, utan att hamna i nĂ„got Ă„teruppringningssystem, och det kĂ€nns vĂ€rdefullt.
Det Àr vanligt att patienter vid cytostatikabehandling tappar hÄret. DÀrför fÄr alla en remiss till valfri frisör för att prova ut en peruk. Vill man inte ha peruk kan man fÄ bidrag till en annan huvudbonad istÀllet.
â Vi brukar tipsa om att gĂ„ och prova ut en peruk innan man börjar tappa hĂ„ret. Det Ă€r enklare om frisören fĂ„r se vilken typ av hĂ„r, fĂ€rg och frisyr man har.
FamiljÀr kontakt
Hon sÀger ocksÄ att mÄnga visserligen hÀmtar ut sin peruk, men att den sedan kan bli liggande.
â Vi har patienter som sĂ€ger âja, den hĂ€r har jag anvĂ€nt typ tvĂ„ gĂ„ngerâ och min uppfattning Ă€r att mĂ„nga kvinnor, speciellt yngre, vĂ€ljer att inte anvĂ€nda peruk sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
â Vi fĂ„r otroligt familjĂ€r kontakt med vĂ„ra patienter och det kĂ€nns bra att kunna hjĂ€lpa i sĂ„ mĂ„nga olika situationer.
Lena och Susanne om cancerbeskedet, vĂ„rden och vikten av mammografi ĂverlĂ€karen om Ă„tervĂ€xt, mammografi och viljan att knĂ€cka koden âDen vanligaste frĂ„gan Ă€r: âSka jag tappa hĂ„ret nuâ