– Jag frågar på ett bud på 14 miljoner kronor. Finns det någon som vill lägga ett bud på 14 miljoner kronor?, sa utroparen Folke Pettersson, Nässjö, då han stod ut i solgasset vid Björkdalsgruvans kontor kl 14.16 den 28 juni 2001.
– Jag bjuder 14 miljoner kronor, svarade finansmannen Rolf L Nordström, London.
Det var början på återkomsten för Björkdalsgruvan.
Först vinst…
Så länge guldpriserna var höga var allt frid och fröjd vid Björkdalsgruvan nordväst om Sandfors, som när den invigdes den 27 oktober 1988 var Europas största guldgruva.
Från början sysselsattes cirka 45 personer inklusive entreprenörer. Ägaren Terra Mining gick stadigt med vinst: 1994 var den 37 miljoner kronor efter finansnetto.
…sedan konkurs
1997 visade Terra Mining för första gången upp ett förlustresultat, minus 14,1 miljoner kronor.
Den 29 juni 1999, försattes gruvan i konkurs.
Det var inte bara det låga världsmarknadspriset på guld och låga guldhalter i malmen som ledde till Terra Minings konkurs. Ägarna gav dessutom i praktiken upp all prospektering, visade konkursförvaltarens, advokat Lars-Håkan Lindberg, redogörelse om konkursen som lämnades in till Skellefteå tingsrätt.
115 berördes
115 anställda berördes direkt av konkursen, samt dessutom en mängd anställda hos entreprenörer.
Norsk Hydro AS var 1985 huvudaktieägare i bolaget. Det var då som en malmkropp påträffades i Björkdal. Två år senare fick Terra Mining AB koncession för gruvdrift där och produktionen av guld var igång i augusti 1988. 1996 hittade Norsk Hydro en ny huvudaktieägare till bolaget, William Resources Inc ett dotterbolag till kanadensiskägda WRI Holding AB, som köpte bolaget i slutet av året till en överkurs på 33 procent i jämförelse med den aktuella börskursen.
Guldpriset rasade
Enligt förvaltarberättelsen började sedan svårigheterna. Det kanadensiska bolaget lade i stor utsträckning om färdväg. Tidigare hade Terra Mining kunnat balansera nedgångar i guldpriset med att tidvis bryta särskild guldrik malm. Det kräver kontinuerlig prospektering, vilken helt försvann.
Sedan William Resources gick in i Terra Mining som ägare ökade också skuldsättningen, lån påfördes Björkdalsbolaget, vilket gjorde att det fick bära mer räntekostnader. Enligt förvaltarberättelsen kom sig skulden av det lån WRI Holding tog för att köpa Terra Mining.
Långivarna, ett bankkonsortium, tröttnade sedan och gick in och tog makten över Terra Mining i februari 1999 efter ett avtal med William Resources. Målet var att försöka rekonstruera gruvbolaget och hitta en ny stabil ägare. Enligt Lindberg hade William Resources tänkt att finansiera köpet av Terra Mining genom en nyemission på Torontobörsen. Men guldpriser rasade under 1997 och därmed föll investerarnas intresse. Och när bankkonsortiet misslyckades med dess planer våren 1999 var företagets saga all.
Auktionen =nystart
Två år senare gjordes nystarten genom auktionen.
Spänningen var stor när Folke Pettersson ropade ut det unika objektet 2001.
Rolf L Nordström var ensam som bjöd och köpte Europas största guldgruva. Nordström, som var i fastighetsbranschen, köpte då guldgruvan för att få en riskspridning, enligt vad han berättade på den följande presskonferensen. Utöver köpeskillingen satsade Nordström ytterligare elva miljoner kronor på gruvan, alltså totalt 25 miljoner kronor.
Det bolag som i praktiken skulle sköta den operativa driften vid gruvan blev International Gold Exploration (IGE AB), som var noterat på Oslo Börs sedan 1997 och 2001 hade drygt 1 000 aktieägare.
Ägarbyten
Guldpriserna hade ökat och det blev lönsamt att ta hand om den så kallade b-malmen. Det är malm med en inte helt säker guldhalt som operatören brukar lägga åt sidan och ta i slutet av gruvans livstid då kapitalkostnaden är låg. Det innebar att Björkdalsgruvan snabbt fick ett positivt kassaflöde efter nystarten.
Sedan har en mängd bolag varit ägare: 2001: Minmet, 2007 Gold-Ore som var ägaren som ökade brytningen av ny malm, 2012 förvärvade Elgin Mining Gold-Ore och slutligen tog dagens ägare av Björkdalsgruvan AB, Mandalay Resources över Elgin den 10 september 2014 och därmed Björkdalsgruvan.
Ökad livslängd
Företaget har satsat motsvarande 20 miljoner till 30 miljoner kronor årligen på prospekteringen de senaste åren, vilket gett resultat.
Gruvans indikerade livslängd är i dag klart mer än tio år med verkliga och indikerade reserver på drygt 30 ton guld vid slutet av 2017, en ökning med över 5 ton sedan slutet av 2016. Detta är att jämföra med att knappt 2 ton guld togs fram vid gruvan under 2017.
Fler anställda
De senaste åren har företaget haft en fantastisk utveckling. 2012 hade bolaget 86 anställda. 2016 hade antalet anställda växt till 168. I november 2017 var de 184 personer och nu, till jubileet handlar det om cirka 200 anställda och dessutom 150 entreprenörer.
En del av tillväxten beror på att gruvan valt att göra mer i egen regi och minskat antalet entreprenörer, som att ta hem underjordsbrytningen, men en hel del är rent organiskt.
– Björkdalsgruvan är full av framtidstro och jag ser fram emot att fortsätta arbetet med att utveckla en hållbar produktion och stark kultur där människor är vår främsta resurs, sa Ryan Austerberry då han i juni i år blev ny platschef vid gruvan.
Viktig dom för framtiden
Just nu pågår ett mål i mark- och miljödomstolen i Umeå, viken väntas komma med sin dom under november.
Den gäller Björkdals fortsatta framtid och resan mot 40-års dagen 2028.
Björkdalsgruvan vill nu ha tillstånd att kunna ta hand om 1,7 miljoner ton malm per år, att jämföra med dagens 1,3 miljoner ton malm per år, vilken bryts både i dagbrott och i underjordsgruva.
Ansökan hos domstolen gäller bland annat dessutom ett helt nytt dagbrott, en utökad sandmagasinskapacitet och ett nytt klarningsmagasin, Lillträsket.