Grävningarna har pågått mellan Frostkåge och Drängsmark under vintern. Maskinerna har nu nått fram till Drängsmarks by, där ledningarna ska ligga i skogen bakom bebyggelsen.
- Första juli ska allt vara klart, säger Sara Eriksson, projektledare för vatten och avfall på Samhällsbyggnad.
Grävningarna går genom bördig jordbruksmark och därför gjordes de under vintern.
Något försenade
– Vi började där det finns jordbruk, och hade målet att vara klara den 1 maj. Nu hann vi inte riktigt, men de berörda bönderna sade att det var för surt ändå för att börja med vårbruk så det gick bra med den 15:e maj, säger Sara Eriksson.
Hon säger att alla markägare ska få skälig ersättning, dels för att ledningen ligger i deras mark för all framtid, dels för eventuella besvär nu under byggtiden.
– Det är lantmäteriet som avgör nivåerna. Jag skulle tro att det blir i höst som de åker runt och ser vilka effekter det blev på marken.
Trångt i reningsverket
Orsaken till projektet är främst det gamla reningsverket. Byggt i slutet av 1970-talet och med en mycket trång kammare där det är svårt att jobba för den person som då och då tittar till processen.
– Det fanns också andra renoveringsbehov, säger Sara.
Reningen har varit tillräckligt bra för att överskottsvattnet kunnat ledas iväg genom marken mot en bäck.
– Men genom att vi nu tar det till Kåge kan det renas ett snäpp till. Så åtgärden är bra för miljön.
För lite dricksvatten
När det gäller vattenverket så tar det grundvatten från närområdet. Det har hög järnhalt, vilket kräver extra moment för att sänka. I området finns jordbruksmark, vilket kan innebära vissa risker för att bekämpningsmedel letar sig ner. Till sist har vattenverket för låg kapacitet, det kan bli vattenbrist på sommaren och byn kan inte växa.
Säkrare vatten
– Av dessa skäl kändes det vettigare att ansluta till Skellefteås vattentäkt, som just nu är Abborrverket men på sikt blir vår lösning i Medle/Klutmark. Den kommer att ha högsta tänkbara säkerhet kring kvaliteten på vatten, säger Sara Eriksson.
Få ville ansluta sig
Drängsmark hade alltså kommunalt vatten och avlopp, så till och från byn går bara de stora transportledningarna.
Längs vägen genom Drängsmarkskläppen och Västra Frostkåge har folk däremot egna brunnar för vatten och trekammarbrunnar för avlopp.
De blev erbjudna att ansluta sig, men av 100-talet hushåll var det bara cirka 15 som gick med.
– Kostnaden för att ansluta sig är ganska hög och därför tror jag många väntar till deras befintliga anläggning ska bytas.
Anlitar entreprenör
Hela projektet kostar cirka 15 miljoner och grävningarna görs av Skanska.
– Normalt har ju kommunen egen personal för detta, men nu är det så många projekt som pågår att vi lägger ut en del, säger Sara Eriksson.
Stenåldersfynd
Som Norran tidigare berättat passerade ledningarna ett område med stenåldersbosättningar.
– Vi höll oss inom det område där Västerbottens museum redan hade grävt. Maskinförarna var tillsagda att hålla ögonen öppna efter eventuella rester på djupet. Men de såg inget speciellt.
Vid de arkeologiska utgrävningarna hittades sju gropar fulla av sälben, vilket anses vara tecken på att människor bott där och ätit säl. Det ska ha hänt för 5 000 år sedan.