Stans största bassänger står klara - ska fyllas med miljöfarlig lera

"Det här är som Suorvadammen" skämtar han när vi kliver fram till de två stora bassängerna.

Nåja, det skiljer en del, men visst är de imponerande stora. Bassängerna ska rymma 30 000 kubikmeter per styck.

De finns på Loftberget söder om Skellefteå där kommunen har sina lager av jord och grus.

Får bygga en till

Totalt har kommunen tillstånd att förvara 90 000 ton sulfidjord här, och det har sparats plats för att bygga en tredje bassäng så småningom.

Arbetena började i mars och blev klara vid midsommar, nu står anläggningen klar för slutbesiktning.

Tömma tillfälligt lager

Till hösten kan lastbilarna börja tippa ner sulfidjord. Då ska den tillfälliga deponin tömmas, den som togs i bruk för tre år sedan.

- Den blev vi tvungna att göra eftersom det blev så långa handläggningstider med den stora deponin, förklarar Lars Pettersson, som är verksamhetschef för gator och parker.

Men byggandet nere i staden i drog igång med rekordfart, så det senaste året har den tillfälliga deponin varit full. Då fick kommunen lov att köra ner och deponera sulfidjorden i Umeå, vilket kostat extra mycket pengar.

Sulfidjorden grävs upp när grunden ska göras för nya byggnader. Eller när man bygger vägar och andra anläggningar.

Bakgrund: Så bildades sulfidjorden i Skelleftefältet.

De största mängderna senaste åren har kommit från Skebos bygge på kvarteret Heimdall, Nordvestors bygge på kvarteret Höken samt en vägombyggnad på Anbudsgatan, Anderstorp.

Långt tillbaka användes en enklare deponi på Loftberget.

- Den skapades cirka 15 år sedan när kunskapen om sulfidjord hade ökat. Tidigare hade man hanterat den som vilken lera som helst, säger Lars Pettersson,

Den deponin är täckt med jord och behöver inte flyttas.

- Den ska inte kunna läcka några farliga ämnen. Men om så skulle ske upptäcks det i de generella mätningar av vatten som görs från Loftberget.

Samma pris som Umeå

Att lämna sulfidjord i Umeå kostar 500 kronor per ton, och samma summa tar Skellefteå kommun för att ta emot på Loftberget.

– Det är bestämt att vi ska ta självkostnadspris, och just nu ligger våra kostnader på den nivån, säger Lars Pettersson.

Bygget betalar

Hälften av sulfidjorden kommer från kommunens egna byggen, och resten från privata byggherrar.

När det handlar om kommunens byggen så görs intern debitering, och kostnaden hamnar på det aktuella bygget.

Förvaringen ska alltså kosta lika mycket som i Umeå, men däremot slipper man transporten.

– Även om det bara kostar 500 kronor per ton att lämna leran så kostar transporten 1 000 kronor per ton. Där har de stora pengarna varit, och den kostnaden slipper nu alla byggherrar.

Ska bevakas

Deponin kostar sju miljoner att bygga.

– När vi har tagit emot sulfidjord så den är fylld är den också avbetalad. Men sedan har vi fortsatta kostnader för att bevaka deponin så att den inte börjar läcka.

Det är ett evighetsjobb eftersom deponin är permanent, jorden är alltså inte tänkt att flyttas mer.

– Det pågår forskning om sulfidjord kan hanteras på något enklare vis. Exempelvis blanda med kalk. Förvaring i deponier är inte hållbart i längden, det blir alldeles för dyrt, säger Lars Pettersson.

Räcker fem år

Hur lång tid det tar att fylla de två nya bassängerna är svårt att säga. Ju mer det byggs i stan desto fortare går det.

– Fem år bör vi åtminstone klara oss.

– Det är kommunernas ansvar att ta emot leran, annars skulle de inte kunna ge byggloven. Så deponier finns på många håll i landet.

Fotnot: Suorvadammen är en gigantisk kraftverksdamm i Luleälven.

Se också: Bilder från i våras när dammarna byggdes.