Enar Nordvik och Ulrika Hellsten gör detaljplaner i Skellefteå kommun. De trivs med jobbet och vill gärna ha en till kollega. Foto: Yvonne Rönngren.
Alla kommuner i hela landet gör det: Följer plan- och bygglagen. Där finns mycket noga beskrivet hur man gör en detaljplan och vad den ska innebära.
Bakgrund: Här är formalian som ska följas.
Därför finns det inga möjligheter att rensa bort och förenkla.
– Skulle man missa något i formalian ökar risken för att planen faller om den överklagas. Det kan handla om småsaker, men innebär merarbete att göra om, säger Enar Nordvik.
Ofta motstånd från grannar
Alla synpunkter från allmänhet och myndigheter går inte beakta, då skulle få planer gå igenom.
– Folk är ofta emot byggande nära där de bor. Men vi har ett uppdrag av politikerna och ska genomföra det, säger Ulrika Hellsten.
– Man ska också komma ihåg att det oftast bara är de negativa som hörs, och att många kan vara för byggande, tillägger hon.
Tio i taget
Ulrika har cirka tio planer igång samtidigt. Tre i taget är stora, resten små.
– Det är överkomligt med tio, men får förstås inte bli hur många som helst, säger hon.
Det gäller att ha koll på sina planer, så att ingen ligger i onödan, utan att liggtiden istället ska bero på att man väntar på en handling eller ett svar
Hur kritiska vågar ni då vara mot byggen som kanske inte hamnar på bästa plats?
– Eftersom politiken är för att det ska byggas mer bostäder så påverkar det vårt arbete, säger Enar Nordvik.
– Målet om 80 000 invånare påverkar så klart. Vi har ett uppdrag att ytorna i centrum ska optimeras. Det bör exempelvis vara fler hus och mindre bilparkeringar i gatuplan, säger Harriet Wistemar.
Kritiseras för plottrighet
I ett yttrande från länsstyrelsen kritiserades nyligen förslaget till detaljplan för kvarteret Höder.
Planen ansågs ta för mycket hänsyn till en exploatör, istället för att ta hänsyn till helheten.
Läsa mer? Här berättade vi om kritiken från länsstyrelsen.
Länsstyrelsen ansåg att kommunens planering borde eftersträva en god helhetsverkan istället för att man greppar en fastighet eller ett kvarter i taget och gör extrema exploateringar.
Är ni stolta över den innerstad ni är med och skapar?
– Vi gör det bästa man kan få. Vi greppar de områden där någon vill bygga, och har tillgång till mark. Kanske är det inte på de bästa ställena, men man kan inte tvinga en fastighetsägare som har bättre mark att riva och bygga nytt, svarar Harriet Wistemar.
Går ni då med på allt?
– Nej, vi nobbar mycket som allmänheten aldrig hör talas om. Vi har säkert en förfrågan i månaden om något som vi kan säga nej till direkt, säger Enar Nordvik.
– Det kan handla om fel lägen, för bullriga platser, för höga hus, att man vill ta över allmänna platser eller göra konstiga byggnadslösningar.
Stoppade höghus
Önskemål som hann bli offentliga innan de stoppades var ett höghus på 16 våningar intill parkeringshuset Ekorren som Skebo ville bygga (skulle ha skuggat för mycket), samt ett hus intill Älvsbackabron som skulle ha skymt älvsutsikten för många samt tagit en park i anspråk.
– När vi får ett planuppdrag så ska vi testa om ett byggande är möjligt. Går planen igenom brukar de flesta parter vara småmissnöjda. Det är ett tecken på att vi skapat en kompromiss, säger Enar Nordvik.