Skogen är bäst på förskolans gård

Det är knappt att vi märker den när vi kommer till förskolans gård. Men den lär vara största behållningen när barnen leker utomhus. Vi talar om skogen.

Utredare. Malin Segerlund håller i projektet för skolornas utemiljö.

Utredare. Malin Segerlund håller i projektet för skolornas utemiljö.

Foto: Utredare. Malin Segerlund håller i projektet för skolornas utemiljö.

Samhälle och välfärd2014-10-23 07:00

Träden kunde ha fällts för en maximal gårdsyta. Eller också kunde staketet varit placerat före skogen börjar.

Men inget av detta valdes till den nybyggda förskolan Norrskenet på Morö Backe som är 2,5 år gammal har fyra avdelningar och 70 barn. Istället fick "vanlig natur" finnas kvar.

– Från början såg jag den inte heller, eftersom det bara är en smal sträng mot en gångbana. Men när jag gick hit kände jag hur skogig den var.

Det säger Malin Segerlund, utvecklingspedagog på skol- och kulturkontoret. Hon har under året inventerat utemiljöerna på 13 större förskolor.

Det gör barnen

Barnen säger att de ofta leker i denna natur, självklart heter platsen "Skogen",

– Vi leker och klättrar, säger Kitty Fjällborg, 5 år.

– Jag brukar hoppa och springa, tillägger Gustav Möller, 4 år.

Malin Segerlund säger att det här är ett bra sätt att disponera gården på en förskola.

Hon har hittat skogar på de flesta förskolor men inte alla. Hon har även tittat på andra möjligheter för lek och pedagogiskt arbete utomhus.

Göra rätt i framtiden

Kartläggningen ska leda till ett program som i första hand vara stöd nu när det byggs många stora förskolor.

– Det gäller att vi gör rätt och lär av eventuella misstag.

För misstag görs alltid. Även på Norrskenet, trots att den är så ny.

– Vi fick en klätterställning som var för farlig för de minsta barnen och fick byggas om. Sandlådan är för liten och gungställningen är onödig säger förskollärare Catrine Pettersson.

Även jämställdhet

Från 1 november ska Malin utöka inventeringarna, då ska hon även kolla hur jämställda utemiljöerna är.

– Du kommer att se att flickor och pojkar leker ganska jämställt, säger Catrine. De använder de grejer som finns.

Till våren ska Malin även se på grundskolans gårdar.

– Där blir det nog mera skillnad i vad pojkar och flickor gör. När man kommer till högstadiet handlar det nog om varför eleverna inte går ut över huvud taget.

Det kan också bli trygghetsvandringar då man ser på skolgårdar utifrån trygghet - för både killar och tjejer.

Här intill kan du se ett bildspel med faciliteter på Norrskenets förskola.

Skogen. Där trivs bland andra Gustav Möller, 4 år.
Skogen. Där trivs bland andra Gustav Möller, 4 år.
Utredare. Malin Segerlund håller i projektet för skolornas utemiljö.
Utredare. Malin Segerlund håller i projektet för skolornas utemiljö.
Pump till bilen. Barnen har en stor bil av trä på gården men den behöver tankas ibland. Dramapedagog Jenny Nilsson bygger pumpen.
Pump till bilen. Barnen har en stor bil av trä på gården men den behöver tankas ibland. Dramapedagog Jenny Nilsson bygger pumpen.
Flera saker. Sandlådan kan användas för både lek och balansakt. Elias Nilsson demonstrerar.
Flera saker. Sandlådan kan användas för både lek och balansakt. Elias Nilsson demonstrerar.
Här kan man leka på Norrskenets förskola.

Bidraget

Skellefteå kommun har fått 750 000 kronor till ett projekt för skolors utemiljöer i ett jämställdhetsperspektiv.

Det startar 1 november och pågår i två år.

Pengarna ska gå till utbildningar och studiebesök. Dels för personal i skolorna men också till nyckelpersoner på olika förvaltningar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!