Så går det till när jordproverna tas på busstationen

Genom att byta utrusning kan Robert Lindberg och assistenten Annelie Lidgren göra flera olika slags kontroller på mätplatserna. På så vis kan man kartlägga Skellefteå busstation långt ner i marken.

Här syns staplar på jordens tryck och friktion vid en viss plats nere i borrhålen. Värdena mättes upp av den intelligenta spetsen. Foto: Yvonne Rönngren.

Här syns staplar på jordens tryck och friktion vid en viss plats nere i borrhålen. Värdena mättes upp av den intelligenta spetsen. Foto: Yvonne Rönngren.

Foto: Foto: Yvonne Rönngren.

Samhälle och välfärd2016-10-07 07:15

Först körs ett stål ner i marken. Det kallas hejarsondering. Det räknas hur många slag av en vikt som behövs för att komma ner 20 cm.

I hålet körs sedan en intelligent rör ner, med en mätare i spetsen som känner av vilket tryck det är på jorden samt vilken friktion det har. Det kallas Cpt-sondering. När mätaren tas upp igen kopplas den till en dator, och avger då resultatet.

Drar upp jord

När markens beskaffenhet är känd i stora drag görs ett nytt hål strax intill. Där gängas en bredare skruvborr ner, som är en meter lång.

– När vi drar upp den kan vi ta prover på jorden. Sedan kör man ner igen, och tar ytterligare en meter nedåt.

Proverna läggs i påsar som märks noga med djup och vilket borrhål det handlar om.

Läs också: Här berättar vi om resultatet av mätningarna. 

Till sist vill Robert Lindberg veta var djupaste stoppunkt finns. Det är det djup dit pålarna måste gå när det pålas för bygget.

– Då ska stålet gå så trögt ner att det behövs 200 slag för 20 cm.

När Robert anser sig ha nått den punkten skickar han så ner borren för att dra upp material.

– Man vill se så att det verkligen är morän man hittat.

Alternativet kan vara en stor sten, och då blir ju konsulten lurad, och tror att det handlar om ett fast material.

Slog i sten

Vid Norrans besök analyseras ett hål på parkeringen strax utanför gamla posten.

Där fick det göras ett nytt hål eftersom det slogs ner i en sten.

– Det var på alldeles för grund nivå för att det skulle vara fast mark, så vi flyttade bara lite åt sidan för att göra ett nytt hål, säger Robert Lindberg.

Inte högt grundvatten

Parallellt med att jorden kollas mäts också hur mycket grundvatten som strömmar till.

– Det har inte varit så mycket så det har gått mäta. Vi har lämnat slang i tre hål, så att man kan kolla efter ett tag. Det är inte så högt grundvatten att det borde bli ett problem, såvida det inte byggs en källare. Då kan man behöva tänka på vattnet.

När undersökningarna är klara läggs hålen igen och det asfalteras. Lite färsk asfalt är vad som vittnar om att en "jordgubbe" har varit i farten.

Här syns staplar på jordens tryck och friktion vid en viss plats nere i borrhålen. Värdena mättes upp av den intelligenta spetsen. Foto: Yvonne Rönngren.
Här syns staplar på jordens tryck och friktion vid en viss plats nere i borrhålen. Värdena mättes upp av den intelligenta spetsen. Foto: Yvonne Rönngren.
Påse med jordprov. Den innehåller "något sulfidlerig silt", och togs på 2,45 meters djup utanför gamla posten. Foto: Yvonne Rönngren.
Påse med jordprov. Den innehåller "något sulfidlerig silt", och togs på 2,45 meters djup utanför gamla posten. Foto: Yvonne Rönngren.
Annelie Lidgren, laboratorietekniker, hjälper till när borrningarna görs. Foto: Yvonne Rönngren.
Annelie Lidgren, laboratorietekniker, hjälper till när borrningarna görs. Foto: Yvonne Rönngren.
Robert Lindberg tar bort jord som borrats upp, och lägger i en påse för fortsatta analyser. Foto: Yvonne Rönngren.
Robert Lindberg tar bort jord som borrats upp, och lägger i en påse för fortsatta analyser. Foto: Yvonne Rönngren.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!