Rekordmycket snö på kommunens tipp på Solbacken

Det är rekordmycket snö och is på tippen för att vara i mitten av juli. Det beror dels på den kalla sommaren, dels på att is fanns kvar från året före.

Lars Pettersson tog med sig en spade för att kunna gräva fram is. Annars är det omöjligt att förstå att detta är en jättehög med is och snö. Foto: Yvonne Rönngren.

Lars Pettersson tog med sig en spade för att kunna gräva fram is. Annars är det omöjligt att förstå att detta är en jättehög med is och snö. Foto: Yvonne Rönngren.

Foto: Foto: Yvonne Rönngren.

Samhälle och välfärd2017-07-19 09:43

De senaste somrarna har kommunens snötipp på Solbacken aldrig tinat helt och mycket talar för att det blir så även i år.

När första snön föll i höstas låg det fortfarande 50 000 kubikmeter snö/is kvar från året före. Sedan kördes det dit 300 000 nya kubikmeter.

Läget just nu är att cirka hälften har tinat bort.

Räknar man i meter så har högen krympt med cirka tre meter, eftersom den var bredast längst upp. Än återstår tio meter ner till fast mark.

Lars Pettersson är ansvarig chef för snötippen och säger att den är något större än normalt för den här tiden.

Mycket skräp

Det som göms i snö kommer som bekant upp i tö, och det gäller också här.

– Jo, det är märkligt så mycket skräp som kan följa med, säger Lars Pettersson och sparkar i en stor hög med plast.

– Värst är det med plasten, den skulle ju ligga kvar i tid och evighet om vi inte tog hand om den.

Städningen ska börja i augusti, då ska ferieungdomarna hit och plocka.

Sparar gruset

Därefter kommer en schaktmaskin som skrapar bort det tjocka lagret av grus. Det ska köras till kommunens grushantering på Loftberget.

– När högarna får ligga utan att kylas underifrån så brukar den sista isen tina ganska fort. Sedan rensar vi skräp än en gång, och sist rengörs gruset. Det ska sedan återanvändas.

Kommunens personal är inte de enda som rotar i skräpet som tinar fram.

– Det kommer alltid hit en del sakletare. Kanske hoppas de på en tappad plånbok, kanske något som i övrigt anses ha ett värde.

Miljökontoret kollar

Skellefteå kommun byggde snötippen för ett tiotal år sedan, då den fick en särskild bassäng med gummibotten. Där hamnar smältvattnet i första skedet och det tas prover. Därefter hamnar vattnet i en myr, sedan i ännu en myr till och så småningom sipprar smältvattnet ner i Fällbäcken och vidare till havet.

– Det har inte varit särskilt höga värden av något miljöfarligt, Skellefteå har totalt sett lite trafik. Men det är viss förekomst av ämnen från gummidäck, säger Lars Pettersson.

Han säger att miljökontoret gör kontinuerliga mätningar och inte haft några anmärkningar.

Förstör gräsmattor

För varje år används snötippen allt mer, eftersom platserna där man kan lagra snö nere i stan blivit färre.

– Dessutom grusar vi så mycket numera att vi inte vill lägga snö på gräsytor. Det blir så dyrt att rensa bort gruset på våren. Då tar vi hellre hela lasset hit upp.

Att snötippen aldrig tinar helt har blivit normalt.

– Men om det blir mera regn och mindre snö kan det hända att vi får forsla hit mindre mängder i framtiden.

Företagen betalar

Det är inte bara kommunen som lägger snö på tippen utan även bostadsbolagen och andra företag.

– Det kostar 100 kronor per lass för företagen, vilket är billigt. Det är medvetet, annars finns risk att snön dumpas på våra marker och då skulle vi tvingas ta hand även om den, säger Lars Pettersson.

Ska vi då hoppas på mera sol för att tippen ska tina helt i sommar?

– Gör gärna det. Men för isens del är det bättre med regn, det tär mest på isen.

Lars Pettersson tog med sig en spade för att kunna gräva fram is. Annars är det omöjligt att förstå att detta är en jättehög med is och snö. Foto: Yvonne Rönngren.
Lars Pettersson tog med sig en spade för att kunna gräva fram is. Annars är det omöjligt att förstå att detta är en jättehög med is och snö. Foto: Yvonne Rönngren.

Antal lastbilslass som kördes till snötippen:

Vintern 2011-2012: 8 300

2012-2013: 7 700

2013-2014: 8 000

2014-2015: 10 000

2015-2016: 13 000

2016-2017: 15 000

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!