Bo på ö. Ulrika Rönnlund vid ett boende på Hamnskär som renoverats. Huset användes förr av lotsar.
Strategin för Bottenvikens skärgård är just nu uppe för beslut i kommunerna som är med; Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda. Den är en fortsättning på ett tidigare projekt som pågick 2008-2013.
Skellefteå kommuns representant är friluftssamordnare Ulrika Rönnlund.
Hon ser positivt på vad man fick uträttat från förra omgången (se fakta).
Rusta upp sjömärken
I den nya strategin fokuseras det bland annat på enslinjerna, de sjömärken som fritidsbåtarna använder när de navigerar. Dessa har sjöfartsverket numera tagit sin hand ifrån, de förfaller och växtlighet skymmer märken som är på land.
Vidare skrivs i allmänna ordalag att det är viktigt med tankställen, gästhamnar och latrintömningsplatser. Det ska också bevakas att mobiltelefontäckningen blir bättre.
Vad kan då bli resultatet inom Skellefteå under denna nya period?
– Vi vill jobba mer med besöksmål som finns på fastlandet. Det behövs bryggor och annat så att även båtfolket kan besöka dem, säger Ulrika Rönnlund.
I strategin föreslås att Renholmen, Halsön, Furuögrund och Bastuholmen kan ha nya turistanläggningar och boende.
– Men Skellefteå kommun planerar inte att göra nya boenden nu, utan först ska vi marknadsföra de vi redan renoverat.
Muddring en het fråga
När det gäller muddring har Svenska kryssarklubben haft invändningar. Planen innehåller nämligen en skrivning om att muddring till sist måste upphöra på grund av landhöjningen.
– Jag håller med Kryssarklubben om att det var onödigt att ha med, säger Ulrika Rönnlund. Men "till sist" är ju ett luddigt begrepp. Planen motverkar på inget vis att vi skulle satsa på muddringar om vi anser att det behövs.
Få EU-pengar
Utöver statliga pengar kan man få EU-pengar för en del åtgärder som nämns i kustplanen.
– Det är en viktig anledning till att vi gör den. För att få EU-pengar ska man ju samarbeta. Genom att vi har en plan, är mycket av förarbetet gjort när vi sedan ska söka för enskilda projekt.
Skellefteå kommun har satsat 377 000 kronor för åtgärder i planens anda som görs under åren 2015-2016.
Kryssarklubben tycker
Vad säger då båtfolket om planen?
Lars Ulfsparre är sekreterare i Kryssarklubben, Bottenvikskretsen.
– Vi tycker att mycket är jättebra, det är positivt att man vill utveckla skärgården säger han. Men vi har lämnat ett yttrande om just muddringen.
– Det är viktigt att en inre båtled kan vara farbar, och inte grundas upp. Små båtar behöver lä av de få öar som finns här vid vår kust.
I rapporten står att muddring på sikt kommer att vara lönlöst eftersom landhöjningen fortfarande pågår.
– Men det finns också en motverkande faktor. Isarna vid polerna smälter och havsnivåerna väntas höjas. Det kommer ju också att gälla i Bottenviken, säger Lars Ulfsparre.
– Därför vill vi ha bort den där skrivningen, då vi befarar att den förhindrar muddrings-projekt.
Vill muddra
Ställen inom Skellefteå där kryssarklubben särskilt skulle vilja muddra är i Buskösundet utanför Kinnbäck, samt i Rommelsösundet utanför Byske.
– Kinnbäcksfjärden är också ett problem, där är inloppet nu tre meter vid normalt vattenstånd. Hela fjärden kommer på sikt att bli instängd.
Lars Ulfsparre säger att det främst är i Södra Bottenviken som muddringar behövs.
– Uppe i Luleå har de ju en skärgård med många öar. Där är det lättare att hitta skyddade farleder. Så klubbarna där uppe engagerar sig nog inte lika mycket i frågan som vi gör.
Vet mer: Här är länken till hemsidan för "Bottenvikens skärgård"
Först ska vi marknadsföra de boenden vi redan har renoverat