Står bakom kursen. Anna Lindh är utbildningsledare. Tillsammans med verksamhetsledaren Cecilia Gabrielsson från Folkuniversitetet samt Mattias Lindh, sektionschef på arbetsförmedlingen, är de glada och nöjda med den insats som akademikerna lägger ner på "Korta Vägen". Foto: Leif Andersson.
I princip samtliga politiker, fackföreningar och näringslivsföreträdare är eniga om att krafttag måste tas för att förbättra integrationen. I Skellefteå finns det många asylsökande och de som har uppehållstillstånd som har långa karriärer och långa utbildningar bakom sig.
Exempelvis har 25 procent av de vuxna Syrierna akademiska utbildningar med sig i bagaget till Sverige. Utbildningen kallad "Korta Vägen" är nystartad på Campus i Skellefteå. 13 akademiker från sju olika länder får chans att lära sig bättre svenska, att lära sig svenska begrepp inom det yrke man har, att få praktik, att lära sig skriva CV och att få coachning.
– Utbildningen pågår i 26 veckor och avslutas i maj, säger Anna Lindh, utbildningsledare. Till hösten räknar vi med att återkomma med utbildningen och då med fler deltagare.
Cecilia Gabrielsson är verksamhetschef inom folkuniversitet i Umeå.
Validering
– I Umeå har vi lång och bra erfarenhet av den här utbildningen. 80 akademiker har i Umeå gått "Korta Vägen" och mer än hälften har gått vidare till jobb eller praktik inom de yrken de är utbildade för.
Tre lärare har hand om de 13 eleverna. All undervisning sker på svenska, många har redan gått på SFI, Svenska för invandrare. I undervisningen ges chans att validera sin utbildning och yrkeskunskaper samt att få lära sig "yrkessvenska". För en läkare kan det exempelvis handla om medicinska termer på svenska. Grammatik, läs och hörförståelse är förstås också givna ämnen i undervisningen.
Lärarbrist
Varför har det då inte funnits en liknande utbildning tidigare på Campus i Skellefteå? Svaret är bland annat lärarbristen och att underlaget inte varit nog stort. Nu är dock målet som sagt att "Korta Vägen" ska återkomma och en anledning är också att näringslivet ställer sig så välvilligt att stötta med praktik och ge jobb.
– Känslan är att förr låg fokus så mycket på att de utrikesfödda skulle kunna tala flytande svenska, intresset låg mindre på att se vilka kompetenser den enskilde har, säger Mattias Lindh, sektionschef på arbetsförmedlingen.
Industrin positiv
Nu anser Mattias Lindh att ett skifte har skett, industrin har flaskhalsproblem med att få tag i rätt kompetens och nu ser många exportföretag att utrikesfödda kan utgöra en del av lösningen.
– Företagen ställer upp bra med att ordna praktik, alla 13 akademiker som nu går "Korta Vägen" kommer få klart med praktik under en fyraveckorsperiod i vår, säger Anna Lindh.