Sammanlagt 1 326 orosanmälningar inkom till socialkontoret förra året. Utifrån dessa inleddes 883 utredningar, vilket är nästan 25 procent fler än föregående år. Statistiken som Norran tagit del av rör barn upp till 12 års ålder.
Pär Åhdén är chef för individ- och familjeomsorgen i Skellefteå. Han tror inte att ökningen nödvändigtvis betyder att fler barn far illa:
– Vi har sett en ökning under ett flertal år nu, och trenden tycks nationell. Jag tror att benägenheten att anmäla blivit större, vilket är en positiv sak, säger han.
Hög arbetsbelastning
Flest anmälningar kommer från personal inom sjukvård och skola, på tredje plats hamnar socialförvaltningen själv. Men den enskilt största ökningen står polisen för. Myndigheten gjorde 120 orosanmälningar 2016, i jämförelse med 75 föregående år.
När en anmälan kommer in måste en skyddsbedömning göras snarast, senast dagen efter. Något som kan leda till en hög arbetsbelastning för handläggarna.
– Det är tufft, men vi fixar detta krav i dag. Vi har också förstärkt med fler handläggare de senaste två åren. Skyddsbedömningen är ju en otroligt viktigt uppgift, något vi måste prioritera, säger Pär Åhdén.
På många håll i landet har kommuner haft problem med en hög personalomsättning bland socialtjänstens handläggare. I Skellefteå är situationen stabilare, hävdar Pär Åhdén.
– Vår personalomsättning är hanterbar, vilket betyder att vi har många erfarna handläggare som arbetat länge. Det är en stor fördel i det krävande arbete våra anställda ofta ställs inför.
Av de 883 utredningar som inleddes förra året, ansågs 23 vara så allvarliga att det slutade med omhändertaganden av barnen.
– Dessa fall kan röra alltifrån psykisk ohälsa eller missbruk till våld inom familjen, säger Pär Åhdén.
Från Migrationsverket inkom endast 8 orosanmälningar förra året. År 2015 inkom 18 anmälningar från myndigheten.
Det låter lite?
– När ensamkommande asylbarn anländer blir dessa automatiskt en anmälan.
Men det betyder ju att Migrationsverket knappt anmäler?
– Det är ju inte säkert att de träffar barnen i en utsträckning som gör att de upptäcker något. Men dessa barn kan ju fångas upp i andra sammanhang, bland annat i skola och sjukvård, säger Pär Åhdén.
”Upptäcker mer”
Att polisen anmäler mer kan bero på flera faktorer, säger Lars Westermark, chef för lokalpolisområde Skellefteå.
– Det kan delvis bero på ett intensivare drogförebyggande arbete, där vi i kontakten med ungdomsmiljöer där droger förekommer av naturliga skäl upptäcker mer.
När det gäller orosanmälningar som rör de yngre barnen, tror han att samhället överlag blivit bättre på att fånga upp problem. Han är inte förvånad över statistiken och tror också att det beror på att många yrkesgrupper blivit mer specialiserade.
– Här rör det sig om flera myndigheter som tillsammans intensifierat arbetet, bland annat när det gäller våld i nära relationer, fortsätter han.
– Polisen generellt blivit allt bättre på att anmäla när barn bevittnat våld, vilket i sin tur gjort att antalet anmälningar ökar.
Poliser tillhör också en yrkeskategori som är väl informerade om vad som gäller:
– Kraven är lågt ställda, vi ska anmäla när vi misstänker att ett barns utveckling kan vara i fara. Det behöver inte finnas några brottsmistankar, säger Lars Westermark.
Mindre barnkontakt
Linn Nilsson, Migrationsverkets presstjänst, säger verket gjorde 8 orosanmälningar i Skellefteå 2016.
– Misstänker vi att barn far illa har vi en skyldighet att anmäla det till socialtjänsten, precis som alla myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar. En förklaring till att antalet anmälningar skiljer sig åt myndigheter emellan skulle kunna vara att vissa inte träffar barnen lika ofta, säger hon.
Vi har sett en ökning under ett flertal år nu, och trenden tycks nationell.