På väg. Med portföljen i handen är Andreas Westerberg redo för lektionerna.
Andreas Westerberg föddes 1974 i Boden, men bodde ett flertal år i Malå under uppväxten innan han i nian på högstadiet flyttade till Skellefteå.
– Jag kan ibland uppfatta mig själv som Malåbo, men Skellefteå känns absolut som hemma för mig nu, säger han.
Andreas växte upp inom Pingstkyrkan och jobbade mycket inom kyrkan. Drömmen var att utbilda sig till predikant. Men när han som ung jobbade som mest med ungdomar i kyrkan, så insåg han att yrket inte var för honom.
– Jag insåg att jag var mindre intresserad av att tala om saker för elever och mer intresserad av att tala med eleverna och diskutera religion. Så jag valde att bli lärare i religion istället. Sedan har jag alltid trivts i skolan också.
Är du troende i dag?
– Jag brukar säga att jag ser mig som en bekymmerslös avfälling. Jag är intresserad av religion, men är inte troende, säger Andreas.
Utbildningen till lärare i religion, samhällskunskap och historia hoppade Andreas på hösten efter studenten. Den sommaren hade han gift sig med flickvännen Vicktoria och de flyttade tillsammans till Umeå för att plugga.
Två år senare fick paret sitt första barn, Sanna. I dag har de fyra barn, två killar och två tjejer.
– Jag var intresserad av att bilda familj direkt. Jag var ung och då blev det så.
Längdskidor är bland det roligaste han vet och han har bland annat åkt Malmstråket. Men något Vasalopp blir det inte.
– Jag vet hur jag är och skulle jag anmäla mig skulle det ändå inte bli av. Men jag känner inte att det är något jag måste göra.
Hur är du som person?
– Min styrka är nog att jag tror på människor jag träffar, att de i grunden är bra personer. Men det innebär också att jag kan vara dålig på att sätta gränser och säga ifrån. Jag kan ibland bli lite besviken på mig själv att jag inte säger ifrån, säger Andreas.
Han beskriver sig också som en glad och utåtriktad person.
– Jag är social och gillar nya kontakter, men jag kan bli tyst i större sällskap. Men vid politiska debatter håller jag låda. Och i det politiska arbetet har jag inga problem att säga ifrån.
En annan sak som utmärker honom är hans längd.
– Jag är två meter lång. Det har alltid varit praktiskt och enkelt socialt. Det finns ingen värdering i det, men man märks och blir lätt ihågkommen, säger han.