Lorents Burman föddes 1965 i Norrlångträsk till en lantbrukarfamilj. Mamman var hemmafru och pappan var industri- och skogsarbetare.
– Vi hade grisar och kalvar hemma och vi var fyra syskon. Jag körde traktor från att jag var 11 år. På sommaren var det slåtter som gällde, så jag har fått köra med häst. Man kan säga att vi inte direkt hade någon lyx, säger han.
Efter att Lorents hade flyttat hemifrån bodde han 15 år i Skellefteå, men längtan efter landet blev till slut för stor.
1990 styrde han kosan mot Lillkågeträsk, där han har bott sedan dess.
– Byn har 28 invånare, men under sommaren har vi mycket aktiviteter, bland annat en sommarfest för alla utflyttade. Då blir vi nästan 160 personer, säger han och lyser upp.
Värdefull tid
Lorents har arbetat med industriarbete hela sitt liv och de senaste tio åren arbetade han på sågverket i Storkågesträsk. Numera är han kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd på heltid.
– Familjen tar mycket av tiden, för nu när jag har det här uppdraget känns det extra viktigt att få vara pappa. Den tiden är så värdefull. Om jag kommer hem på kvällen och något av barnen är vaken, så vill jag prata, trots att det är sent, säger han.
Lorents vet exakt vad han skulle syssla med om inte politiken fanns med i hans liv.
– Då skulle jag vilja laga mat på heltid. Jag drömde om att bli kock när jag var liten och blir tillfreds när andra tycker om det jag lagar. Inför julafton börjar jag alltid förbereda maten en vecka innan.
Något speciellt du tycker om att laga?
– Jag tycker om vanlig husmanskost, typ palt och fläskpannkaka. När vi har haft barnens kompisar på besök brukar jag försöka imponera genom att vända på pannkakor i luften, säger han och skrattar till.
Matlagning är en typ av avkoppling för Lorents, som annars har det fullt upp om dagarna.
– Om jag har något konstnärligt i mig, så är det nog det. Men jag är väldigt självkritisk när jag vet att det kan bli perfekt och jag blir aldrig nöjd, säger han.
Hur är du annars som person?
– De som känner mig brukar säga att jag är jordnära, enkel och social. Jag är beslutsam, men har inte för bråttom, för jag vill att det ska bli så bra som möjligt. Jag har nog sunt bondförnuft. Är lätt att ha att göra med, och är inte märkvärdig på något sätt, säger Lorents.