Hot mot politiker blir allt vanligare – Skelleftepolitiker fick hotbrev i brevlådan

Periodvis kan verbala trakasserier och rena hot florera flitigt mot politikerna i Skellefteå. Några polisanmälningar har inte gjorts, men däremot finns det upparbetade kontakter med Säpo, säkerhetspolisen.

Foto: Foto: Mats Ekman

Samhälle och välfärd2016-03-14 06:15

Norran satte sig häromdagen tillsammans med gruppledarna för de politiska partierna i Skellefteå. I fokus för intervjun stod det hårdnande klimatet som våra förtroendevalda möter. Politiker och journalister tillhör två grupper som alltmer utsätts för rena hatkampanjer, inte minst på sociala medier.

Profilerade politiker på riksplaner har vittnat om den hårda tonen och de hot de utsätts för. Skelleftepolitikerna är långt ifrån förskonade. I samtal med gruppledarna framkommer det att fritidspolitiker varit utsatta både för stalkers och rena hotbrev.

– Tonen är ofta sylvass på nätet, vissa tänker sig nog inte för vad de nedtecknar i sin ilska över någon fråga, säger kommunalrådet Lorents Burman.

Själv har inte Lorents Burman utsatts för något hot, men hans kollega som kommunalråd, Maria Marklund, vet hur det känns att vara utsatt.

Fick hot med posten

– Så är det. Jag har fått rena hotbrev hem i brevlådan, hela familjen tog illa vid sig. Det handlar om flera tillfällen då jag utsatts för hot.

Någon polisanmälan lämnades aldrig in.

– Jag fick veta att det knappast var någon idé, säger Maria Marklund.

Liknande tongångar kommer från andra gruppledare, att de fått veta att polisanmälningar inte leder till att någon döms. Samtidigt säger dock gruppledarna att de framöver kommer att agera annorlunda, hot ska polisanmälas.

Oppositionsrådet Andreas Löwenhöök, Moderaterna, säger att inom hans parti finns upparbetade kontakter med Säpo.

– Lokalt förtroendevalda i mitt parti har fått brev hemskickat där det står att personen borde försvinna från stan, i annat fall kan obehagliga saker inträffa.

– Den typen av hot får säkerhetspolisen kännedom om. Men dystra fakta är att uppklarningsprocenten är låg när det handlar om hot mot politiker.

Utsatt för stalker

Konstaterandet från politikerna är den stora skillnaden, mot innan de sociala medierna fanns, att all kommunikation sker så snabbt numera. Hot fanns dock även på den tiden när brev skickades och fasta telefoner var standard.

– Så är det, säger Maria Marklund och hon får medhåll av Vänsterns gruppledare, Agneta Hansson.

– Jag var utsatt för en stalkers som följde mig överallt. Hela familjen tog oerhört illa vid sig. Jag undvek att visa mig ensam på stan.

Några rättsliga följder blev det aldrig för den person som förföljde Agneta Hansson. Just Vänsterpartiets mest framträdande politiker på riksplanet har varit hårt utsatta för hatkampanjer.

– Hoten och hatkampanjerna leder dessvärre nästan aldrig till någon rättslig påföljd, säger Agneta Hansson.

Hans Brettschneider, Miljöpartiets gruppledare, anser att han själv klarat sig bra. Men han konstaterar att tonen ofta är rå och hård och att risken finns att politiker undviker att profilera sig i vissa frågor.

Självcensur?

– Känslan är att man kanske ibland ägnar sig åt viss självcensur och det är ju givetvis inte bra. EU-migranter och flyktingar är ju ämnen som triggar igång vissa människor.

Peter Lindkvist, gruppledare för Sverigedemokraterna, säger att enstaka hot förekommer lokalt mot SD-politiker.

– Det kan handla om att någon i vårt parti ska skjutas för sina åsikter.

Kommunalrådet Lorents Burman säger att det är viktigt att politikerna i de olika partierna ställer upp för varandra och talar med varandra om de hot och hat som de utsätts för.

– De som väljs in i fullmäktige ska också utbildas i de här frågorna.

Rekryteringsproblem?

Ett handlingsprogram finns framtaget inom kommunen för de förtroendevalda när det handlat om hot och hatkampanjer. De förtroendevalda deltar också i enkäter som skickas ut från Brottsförebyggande rådet och Sveriges kommuner och landsting.

– Vi får svara på frågor kring detta ämne, säger Andreas Löwenhöök.

Tittar man på de senaste svaren som angavs från Skellefteå under valåret 2014 så visade det sig att en tiondel av fullmäktigeförsamlingen utsatts för hot på grund av sitt politiska uppdrag. 30 procent av våra lokalt förtroendevalda väljer också ofta bort att vistas ensam på allmänna platser.

Det som vissa av gruppledarna i Skellefteå också oroar sig inför framtiden är hur samhällsintresserade yngre funderar kring att ta på sig politiska uppdrag.

– Det blir ju inte direkt lättare att rekrytera yngre till politiken om det på något sätt inte går att stävja den stenhårda ton och de hot som florerar gentemot oss, säger Maria Marklund.

Nyligen kom näthatsutredningen med förslag om skärpt lagstiftning för hat och hot på nätet. I förslagen finns det inga skrivningar om särskilt hårda straff för hot mot politiker eller journalister. Utredarna anser att det kan bli svåra gränsdragningsproblem om dessa grupper på något sätt särbehandlas. Många opinionsbildare har protesterat och anser att dessa två grupper borde behandlas annorlunda då de är demokratibärare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!