Lovordar personalen. André Allard, enhetschef, berömmer personalen för det engagemang de visar gentemot de asylsökande. Foto: Leif Andersson.
Flyktingströmmarna innebär att Migrationsverket är en myndighet som alltmer kommit i rampljuset. I Skellefteå är dock myndigheten tämligen okänd, Skellefteborna märker inte så ofta i vardagen vad som personalen egentligen arbetar med.
Helt klart är att flyktingströmmarna innebär en hård arbetsbelastning. Övertid är vanligt förekommande och inplanerade aktiviteter får ofta ta en ny vändning om exempelvis en busslast plötsligt kommer med en ny grupp flyktingar.
I Skellefteå kommun finns det 1 300 sängplatser som Migrationsverket har ansvar för. Trycket mot Sverige vad gäller flyktingar har inneburit att så kallad förtätning nu gäller. Det innebär att i stället för fyra sängar gäller nu sex sängplatser i tvårummare och tre sängplatser i stället för två i en enrummare.
De 1 300 sängplatserna upptas inte bara av asylsökande. Cirka 300 av platserna upptas av de som fått uppehållstillstånd och som i den bästa av världar redan skulle ha fått en så kallad kommunplacering med lägenhet, studier eller jobb. Så ser det dock inte ut i dagsläget. Cirka 150 av platserna upptas också av personer som fått avslag på sin asylansökan, men där personen inte har återvänt till det land som hen kommer ifrån.
När en asylsökande kommer till Skellefteå så placeras personen i boende i främst Jörn, Boliden eller Lövånger. Den ersättning som utbetalas är 71 kronor per dag för en ensamstående och 61 kronor per dag om det är två sammanboende vuxna. För barn gäller ersättningar på mellan 37 och 50 kronor per dag beroende på ålder på barnen.
– Dessa ersättningar har legat stilla sedan 1994. Nivåerna innebär att tillvaron är ytterst knaper, pengarna räcker bara till det mest nödvändiga, säger André Allard, enhetschef på Migrationskontoret.
Norran besökte Migrationskontorets kontor häromdagen för samtal kring hur personalen upplever det ökade trycket mot myndigheten. Helt klart är att pressen är stor. Oro finns också kring att handläggningstiderna kommer att bli längre.
– Det kan dröja upp till två år innan den enskilde får besked om hen får uppehållstillstånd i Sverige, säger Thomas Holmberg i handläggargruppen.
Detta faktum att handläggningstiderna är så långa oroar personalen.
– Många mår ju givetvis psykiskt dåligt, tristess finns också då det är svårt att hålla sig sysselsatt på de orter där asylboendena finns.
Beslut om man får uppehållstillstånd eller inte fattas av personal i Boden, den delen av handläggningen sköts inte från Skellefteå. Personalen i Skellefteå är uppdelad i fyra grupper, de som jobbar med boendena, de som sköter administrationen, de som arbetar med statsbidrag och de som har hand om handläggaruppgifterna.
Beroendet av tolkhjälp är givetvis stort vid Migrationsverket. Handläggaren och fackliga ombudet Hanna Lundmark säger dock:
– Vi som arbetar här snappar upp lite ord här och där på olika språk. Sedan blir också duktiga på teckenspråk, det går faktiskt bättre än vad man tro att kommunicera även om man inte kan språken.
När handläggarna i Boden fattat beslut om den enskilde ska få uppehållstillstånd eller inte så är det upp till handläggarna att meddela beskedet och ge en förklaring till exempelvis ett avslag?
– Det är ju tråkiga besked att lämna. Men det förekommer dessbättre sällan att det sker hot mot oss då beskedet lämnas.
Ofta när den enskilde får avslag så sker överklagande till Migrationsdomstolen eller i nästa instans Migrationsöverdomstolen. Blir det nej även där ska hen återvända till sitt hemland.
– Det är dock inte alltid så enkelt att skicka tillbaka den enskilde, kanske inte hemlandet tar emot personen, då blir det verkställighetshinder och den enskilde kanske blir kvar i asylboendet, säger Thomas Holmberg.
Givetvis får personalen höra uppslitande berättelser från de asylsökande om dramatiska flykter över exempelvis Medelhavet. Många som anländer kommer också till Skellefteå i tunna kläder och något klädlager finns inte hos Migrationsverket.
– Frivilliga krafter ställer ju upp och hjälper till med kläder. Sedan finns det också en solidaritet mellan de asylsökande i boendena, säger Jenny Arvidsson, teamledare för boendeenheten.
Ofta kommer flyktingarna från storstäder och att landa exempelvis i Jörn är stor omställelse. Nyligen landade en asylsökande man i Skellefteå och en av de första frågorna han ställde var – är det långt till tunnelbanan?
Under hösten har Migrationsverket arbetat hårt med att ta emot ensamkommande flyktingbarn, cirka 20 har anlänt per vecka till Skellefteå under hösten.
– Det har hänt att vi kommit till jobbet på morgonen och så har det suttit ett ensamkommande barn utanför våra lokaler och vill ge sig tillkänna. En sådan dag får man stuva om hela dagsplaneringen, säger Hanna Lundmark.
Frågan för Migrationsverket är också framöver – kommer det att kunna ordnas asylboendeplatser i en nära framtid till de flyktingar som bor på evakueringsboendena på Byske och Skellefteå camping?
– Utmaningarna är stora, säger André Allard. Här på kontoret är vi besjälade att stötta flyktingarna, de har ju flytt undan krig, terror och förföljelse. Arbetet nu är också hårt inriktat mot att hitta fler asylboenden.
Jakt efter boenden. Hanna Lundmark, Jenny Arvidsson och André Allard konstaterar att utmaningarna är många för Migrationsverket, inte minst att ordna bostäder. Foto: Leif Andersson.
"Inspirerande jobb". Thomas Holmberg och Hanna Lundmark är två av ett 40-tal anställda på Migrationsverket. De båda säger till Norran att möten med människor från andra kulturer och andra delar av världen tillför arbetslivet en extra krydda. Foto: Leif Andersson.
Rekrytering pågår. André Allard är sedan i somras enhetschef på Migrationsverket i Skellefteå. Han har nu full huggning med att rekrytera personal då flyktingströmmarna har tilltagit i höst. Foto: Leif Andersson.