Utsatt jobb. Astrid Jansson-Lindgren konstaterar att trycket ökar mot personalen då allt fler flyktingar anländer. Drygt två behandlare och en kurator på Röda Korsets behandlingscenter har hela Norrland som upptagningsområde.
Röda Korsets traumacenter är lokaliserat till Skellefteå. Teamet, som inte är stort, arbetar i både Norr- och Västerbotten. Då nu flyktingströmmarna tilltar så innebär det samtidigt att fler söker hjälp vid traumacentret.
– Vi märker också att många som söker vår hjälp bär på svåra trauman. Flera av de som vi stöttar har varit utsatta för fruktansvärda övergrepp, säger Astrid Jansson-Lindgren.
Personalen märker också att för många tar det en tid innan de söker hjälp. Flyktingarna är från början fullt upptagna med att ordna det praktiska i ett nytt land.
– Men när det gått en tid så tar stressen och minnena över. Därför kan man tala om "tickande bomb" då många som anlänt inte för sig själva erkänner hur dåligt de egentligen mår. Men verkligheten hinner ofta ikapp dessa människor.
Traumacentret i Skellefteå har ett brett batteri med åtgärder att sätta in för att hjälpa asylsökande och de som fått uppehållstillstånd. Det kan handla om läkarhjälp, psykologhjälp och samtalsterapi enskilt och i grupp.
Övergrepp
Fler män än kvinnor söker hjälp. För kvinnor är det ofta svårt att berätta om sexuella övergrepp. Astrid Jansson-Lindgren betonar också att många män utsätts för sexuella övergrepp.
– Människan är dessvärre uppfinningsrik när det handlar om att utsätta varandra för övergrepp. Det kan handla om eltortyr, att bli instängda i mörka rum under långa tider och att utsättas för ren fysisk tortyr.
För personalen är det givetvis ofta oerhört påfrestande att lyssna på de hemska minnesbilder som människor bär med sig.
– Vi är professionella, men inte är det helt lätt att komma hem och bara glömma bort de berättelser man lyssnat på under arbetspassen, säger Astrid Jansson-Lindgren.
Den senaste tiden har rapporterna duggat tätt om flyktingar som dör i undermåliga båtar då de flyr över Medelhavet med hjälp av människosmugglare.
– Vi lyssnar på berättelser där överlevande sett hur barn dör och hur människor drunknar. Det är hemska minnesbilder de bär på.
Personalen tar också upp exempel där de starkt ifrågasätter hur myndighetssverige resonerat då vissa inte får uppehållstillstånd trots att de bevisligen utsatts för svåra övergrepp.
Djupa spår
– Det handlar bland annat om en person där det till och med i beslutet står att denna person troligen kommer att utsättas för nya övergrepp då personen anländer till sitt hemland. Ändå ska utvisning ske och skälet är att denna asylsökande i det första samtalet med Migrationsverket inte uppgav att hen utsatts för tortyr. Det framkom i samtal med oss. Denna person visste inte om hur viktigt det var att redan från start uppge att hen torterats och för detta straffas hen nu av Sverige.
Traumacentrets besök bygger både på enskilda initiativ från den hjälpsökande och på remisser från hälsocentraler. Teamet som arbetar betonar att övergreppen som skett inte alltid syns rent fysiskt.
– Torterarna har utstuderade metoder som sätter djupa spår, men som inte alltid märks på kroppen, annat än att det sätter sig i huvudet hos den som blivit utsatt.