I slutet av september skrev Norran flera artiklar om hur dåligt integrationen fungerar i Skellefteå. 25 procent av de syrier som säker asyl i Sverige har akademisk utbildning. Khaled är ett exempel, på asylboendet kändes livet tämligen meningslöst ibland.
– Men nu har jag fått uppehållstillstånd och det känns som att äntligen får jag chans att skaffa mig och familjen en framtid i Sverige.
Norrans artiklar om "fallet" Khaled rönte stor uppmärksamhet och det resulterade också i inslag i riksmedia om hur tufft det är för utländska läkare att få validera sin utbildning. Varje fredag finns nu Khaled på plats på Previa i Skellefteå. Där får han praktik och under övriga dagar går han en ny utbildning i Skellefteå som kallas Korta vägen. Denna utbildning vänder sig till välutbildade utländska akademiker.
Tuffa studier
– Det känns jättebra, men det gäller att vara flitig i studierna. Svensk grammatik är svårt.
Läs mer: Arbetsförmedlingen: Fler måste få samma chans som Khaled
Fram tills i vår kommer Khaled att gå Korta vägen.
– Och då jag dessutom kan kombinera detta med att få praktik inom företagshälsovården känns ju givetvis bra.
När Norran skrev artiklarna om de bortglömda utländska läkarna så var reaktionen från landstingsråden att situationen långt ifrån är optimal. Flera läkare har framträtt och sagt att integrationen måste bli bättre och så reagerade även Previas företagshälsovård.
– Vi läste i Norran om Khaled och frågade oss själva, vad kan vi bidra med?
Det säger Benny Johansson, platschef vid Previa. Khaled fick genom Previa chans att idellt arbeta extra en helg vid en tävling i taekwando, Khaled skötte om mindre blessyrer som uppstod bland de tävlande. Vid denna tävling fanns inget krav att en läkare med svensk legitimation skulle finnas på plats.
– Sedan pratade vi med arbetsförmedlingen och ville ge Khaled chans att praktisera hos oss. Nu finns han här och får därmed en inblick i hur vi arbetar inom vården i Sverige. Det fungerar jättebra och vi hoppas att Khaled vill fortsätta att praktisera hos oss.
Hårda regler
Regelverket är strikt när det gäller utländska läkare som inte har svensk legitimation.
– Khaled får inte ha hand om undersökningarna, men han är med mig då jag tar hand om patienter, säger Lars Wikström, företagsläkare.
Är det då stora skillnader mellan hur vården ser ut i Syrien jämfört med i Sverige?
Khaled säger:
– Patientflödet är större i Syrien, här i Sverige ger ni patienterna mer tid med läkaren vilket ju är bra. Sedan arbetar man oftast ensam som läkare i Syrien, här i Sverige använder man sig mer av sjuksköterskor i vården.
Brist på läkare
Lars Wikström säger att landstinget och andra aktörer inom vården måste ta ett större ansvar för de läkare från andra länder som nu anländer till Sverige och Skellefteå.
– Vi har ju läkarbrist, självklart måste vi ge Khaled och andra läkare chans att snabbt få praktik, validera sina kunskaper och sedan komma ut i jobb.
Khaled säger att han nu jämfört med för ett par månader sedan mår så mycket bättre. Han och familjen börjar få vänner i Skellefteå, de har egen lägenhet och sonen Jobran, fyra år, gillar snön och har en del kompisar.
– Även jag börjar känna mig alltmer van vid Skellefteå. Hoppas att jag snart får komma igång med undervisning i svenska, säger frun Hala som hemma i Syrien arbetade som tevejournalist.