"Skellefteå mer utsatt". "Rika kommuner ligger bättre till då de tar emot färre flyktingar", säger Per Ådén, chef för individomsorgen i Skellefteå.
Jämfört med den förra rapporten är förhållandena tämligen oförändrade. Den största skillnaden i barnfattigdom återfinns i storstädernas stadsdelar. Barnfattigdomen i Malmö uppgår till över 30 procent. I kranskommunen Lomma ligger motsvarande fatigdom på tre procent.
I Västerbotten finns det också stora variationer mellan kommunerna. I Åsele lever drygt 15 procent av barnen under en pressad ekonomisk situation. I Vilhelmina är motsvarande procentsiffra 14,2 procent. I Skellefteå lever drygt åtta procent av barnen i ekonomiskt utsatta hem.
– Siffrorna ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare mätningar från Rädda Barnen, säger Pär Ådén, chef för familje- och individomsorgen inom Skellefteå kommun.
Utrikesfödda
Pär Ådén betonar att de kommuner som ligger bäst till i mätningarna är välmående kommuner där flyktingmottagandet ofta ligger på en låg nivå.
– Och då är det ju givetvis lättare att hamna bra till.
I riket är det främst barn till ensamstående föräldrar och barn till utrikesfödda som lever under knappa förhållanden.
– Så ser bilden ut även här i Skellefteå, säger Pär Ådén.
När det gäller försörjningsstödet så har det inte skett någon ökning i Skellefteå kommun.
– Nej, tvärtom, så har utbetalningarna minskat år efter år. Och de flesta hushållen som har försörjningsstöd är ensamhushåll.
När det gäller utrikesfödda så har staten försörjningsstöd för familjerna genom etableringsreformen. Efter denna tid övergår försörjningsansvaret till kommunerna.
– Det blir ju ett tungt lass för många kommuner som tar emot många flyktingar, säger Pär Ådén.
Utbetalningarna för försörjningsstöd har inte ökat