Lars Pettersson visar en näve järnsand och i bakgrunden det stora lager som Skellefteå kommun köpte för flera år sedan. Foto: Yvonne Rönngren.
I två års tid har det legat en nästan död hand på användningen av järnsand.
Lars Pettersson säger att det kunnat ges tillåtelse om platsen varit långt ifrån grundvatten och med total avsaknad av sulfidjord. Men i praktiken har inte så många vägbyggen varit aktuella.
– Vi har använt ytterst lite järnsand under den här perioden.
Dyrt lager
Det stora lagret, som var inköpt innan begräsningarna började, har legat i stort sett orört på Loftberget. I den stora högen ligger 20 000 ton, och med ett pris om 40 kronor per ton handlade inköpet från Boliden AB om 800 000 kronor.
Pengar som alltså inte kommit till någon nytta.
Istället har det hållits igen på renoveringar av vägar och när det gjorts har man använt vanligt grus.
– Grus är dyrare att använda. Det har högre inköpspris, ska ligga i tjockare lager och det måste grävas dubbelt så djupt.
Lars Pettersson säger att byggkostnaden blir cirka 40 procent högre med grus än med järnsand.
Nu är han glad att användningen av järnsand kommer igång igen. De två byggen som fått okay tidigare, och tre vid miljönämndens förra möte, är bara början. Dessa fem byggen ska komma igång i höst.
Läs mer: Här är fakta om de tre senast beviljande vägbyggena.
– Men det ska påpekas att vi får restriktioner, så byggandet blir omständligare. Det blir en utmaning, men något vi ska klara.
Det ska grävas ner provtagningsbrunnar så att man kan bevaka om det blir urlakning av metaller.
– Vi har också börjat ta mer markprover redan när vi planerar en ombyggnad så vi ska veta om det finns sulfidjord.
Sulfidjord är boven?
– Haken här i Skellefteå är att det finns mycket sulfidjord. När man lägger järnsand på sulfidjord finns risk att de kommer i kontakt med varandra. I kombination med vatten kan det kan starta en urlakningsprocess.
Risken är sedan att metallerna rinner iväg ut i naturen med regn- eller grundvatten.
– Men det finns också en teori att det är metallerna i själva sulfidjorden som lakas ut. Anledningen till att processen börjar kan vara att järnsanden släpper igenom luft så att syret kommer i kontakt med sulfidjorden.
Får inga sprickor
De krav som bygg- och miljönämnden nu ställer är att vägar med järnsand aldrig får ha hål i asfalten (så att regnvatten kan leta sig ner).
– Men det är små problem. Det blir inga sprickor och hål i gator som är uppbyggda med järnsand. Kommunen har använt järnsand vid vägbyggen i 30 års tid, och även de äldsta gatorna är i princip felfria.
Lars Pettersson säger att Skellefteå kommun använt cirka en miljon ton järnsand genom åren i sina byggen.